Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
161
kapitel utgör de s. k. vinsjuk dom arne. Som emellertid hela
tillverkningen av druvviner för oss är utan något praktiskt
intresse, måste vi här nöja oss med att blott i största korthet
beröra några av de allra viktigaste av de hithörande företeelserna.
Mjölksyre- och ättikssyrebakterier kunna under vissa för-
liållanden framkalla skadliga förändringar i vinet genom de
av dem orsakade jäsningarne. Slembildning i vin (i Frankrike
benämnd »maladie de la graisse») frainkallas också av bak-
terier, som äro identiska med eller åtminstone stå mycket
nära dem, som åstadkomma den likaledes skadliga mannit-
jäsningen i vin. Ett i röda viner rätt vanligt fel, som i Frank-
rike benämnes »vin tourné» och som består i en grumling
och färg forandring hos vinet, förorsakas även av bakterier.
Bitter smak kan åstadkommas såviil av bakterier, som av
mögelsvampar. »Kahmliefen» kunna även uppträda. Vad slut-
ligen korksmak lios vinet beträffar, så förorsakas den oftast av, att
vissa svampar, såsom Penicillium glaucum, Dematium ptdlulans
och Ctadosporium herbarum växa in genom korkarne. Gott
korkmaterial och urkokning av korkarne i vatten förhindra
uppkomsten av sistnämnda fel.
Vad de övriga vinsjukdomarne beträffar, har man mot
dessa goda medel i svavling av faten eller tillsättning av bisul-
fiter till druvsaften samt i pasteurisering. Svavelsyrliglieten,
som uppkommer genom rokning med svavel eller ur tillsatta
undersvavelsyrliga salter (bisulfiter), är för alla mikroorganis-
mer ett kraftigt gift, men jästsvamparne hava dock betydligt
større motståndskraft häremot än mögelsvampar och bakterier.
Olika jästsvampar forhålla sig emellertid härvidlag olika, men
alla ha de i större eller mindre grad formågan att anpassa
sig för mindre doser svavelsyrlighet.
Pasteurisering av vin infördes forsi av Pasteur på 1860-
talet och består uti en upphettning av vinet till 60° under
V2 timme på vattenbad.
Frukt- och bärviner.
I norra Frankrike, sårskilt i Normandie, men även i Tysk-
land, Schweiz och England tiliverkas sedan gammalt vin av
11—Bu rthel, Mikroorganismer na.