Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

163 sätt »söta» viner med relativt stor sockerhalt. Närmare druv- vinerna i smak kan man komma genom att mera fullständigt förjäsa bärsaften efter tillsats av socker, då man erhåller »torra» viner. Någon fabrikation av det senare slaget bär- viner finnes ej i vårt land; däremot tillverkas liär icke så litet bärviner enligt den förstnämnda metoden. Icke förskurna bärviner, d. v. s. sådana som ej försatts med sprit, lämpa sig emellertid mycket bra för framställning i hushållen. Av krusbär t. ex. kan ett utmärkt vin beredas på följande sätt: de mogna krusbären krossas, och sedan massan fått stå ett par dagar, ut- pressas saften ur densamma. Saften silas sedan genom en fin silduk direkt ned i en forut om- sorgsfullt rengjord daniejeanne. Sedermera for- sattes saften med socker och vatten till sådan inängd, att på 1 liter saft beräknas 0,5 kg. socker och 1 liter vatten. Damejeannen bör fyllas nästan helt och hållet. Saften får nu jäsa vid en temperatur av omkring 15—18 . Jäsningen, som vanligen bör- jar omedelbart, kan följas på så sätt, att ett säkerhetsrör (»jässprund») (fig. 99) anbringas medelst en kork i damejeannens öppning. Den utvecklade kolsyran avgår nu i form av bubb- lor genom vattnet i delta säkerhetsrör. På samma gang som kolsyran sålunda har avlopp, hindras luften från att inkomma. Korken bör Fig. 99. Säkerhetsrör (»jässprund»). f. ö. tätas medelst paraffin. Sedan jäsningen efter 6—8 veckor upphört, omtappas saften medelst en hävert i en annan, likaledes väl rengjord daniejeanne, som bör fyllas helt ocli hållet. Sedan även denna damejeanne försetts med »jässprund», får den stå i en källare eller å annat svalt, men frostfritt ställe, dar då efterjäs- ningen försiggar. Paföljande höst tappas vinet på väl ren- gjorda buteljer. Ännu bättre resultat erhålles, om man kan forskaffa sig en ren- kultur av en läniplig vinjästsort och därmed igangsätta jäsningen.