Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
170
sin formåga att delvis sönderdela de beståndsdelar av mjölet,
som omgiva de vid degens jäsning uppkommande gasblåsorna.
Vid knådningen med vatten trader den i mjölet befintliga
amylasen i verksamhet, och en del av stärkeren omvandlas
i socker (dextros). Sedan jästen blivit tillsatt, förjases detta
socket genom den vanliga alkoholjäsningen till alkohol och
kolsyra, vilken senare driver upp degen och gör den porös.
Alkoholen, som bildas i en mängd av ungefär 2,5 gram per
1 kg. mjöl, bortgår till största delen vid gräddningen.
Samtidigt med denna alkoholjäsning försiggar även en
mjolksyrejäsning i degen. De härvid verksamma bakterierna,
som inkomma såval med mjölet, som med prässjästen, äro lakto-
baciller av den förut (sid. 149) beskrivna typen Bact. Delbriicki.
Den vid hakningen använda prässjästen brukar vid hak-
ning av vissa brödsorter före användandet uppfriskas, vilket
sker genom att bereda en sars kild s. k. f ördeg, till vilken
prässjästen sattes och i vilken då en kraftig förökning av
jästen intrader. Först sedan denna fördeg kommit i ordent-
lig jäsning inblandas den i huvuddegen.
Vid hakning av surbröd tillsättes ej prässjäst, utan en
särskild »surdeg» d. v. s. deg, som man gömt från ett fore-
gående bak. Deftna surdeg jäser långsammare an vanlig jäst,
bildar mer eller mindre syra (mjölksyra) och fargar degen
tämligen mörk. De verksamma jäsningsorganismerna i sur-
degen utgöras av jästsvampar (saccharomyceter) och långstav-
formiga mjölksyrebakterier, såsom Bact. Delbriicki och Bact.
panis fermentatum. Utom mjölksyra bildas av dessa bakterier
även ättiksyra. Mjölksyrehalten i surbröd brukar uppgå till
0,2—0,4 %. Det är naturligtvis just denna mjölksyrehalt,
som ger surbrödet dess angenämt syrliga smak.
Vid gräddningen av brod, vilket sker sedan degen jäst tills
dess den nått en viss volym, forsiggår en förklistring av stär-
keren och samtidigt dextrinbildning, genom vilka processer
degens lättsmälthet ökas. Samtidigt äger en karamelisation
rum, varigenom smaken förbättras, och genom vattenavdunst-
ning och dödandet av de fiesta mikroorganismerna i degen
blir brödet hållbart.