Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
171
Temperaturen i brödets inre uppgår under gräddningen
till 100—102°. Vid denna temperatur dö alla vegetativa cel-
ler, alltså även sjukdomsalstrande bakterier, men vissa spor-
bildande bakteriers sporer överleva lait nog upphettningen,
och dessa sporer kunna i vissa fall sedermera växa ut, ocli
liiirav kan uppstå seghet eller trådighet hos brödet. Det är
i allniänhet den till de s. k. höbakteriernas grupp hörande
potatisbacillen, Bac. mesentericus vu/gatus samt densamma narstå-
ende arter, såsom Bac. mesentericus fuscus, Bac. mesentericus panis
viscosi I ocli II m. fl., som härvid. äro verksamma. Det är
isynnerhet under de varma sominannånaderna, som detta fel
brukar uppträda, och det motarbetas genoni alt förvara brö-
det under 15° samt genom tiJlsats av sur mjölk eller vassle
till degen.
Brod inoglar som bekant lätt, om det ej förvaras torrt.
Särskilda undersökningar ha visat, att mögligt bröd ej är
direkt hälsovadligt, ehuru det ju alltid är obehagligt att
förtära.
S. k. »jästpulver» utgöres av kolsyrade salter, såsom na-
triumbikarbonat, hjorthornssalt etc. Dylika preparat ha na-
turligtvis ingen verklig jäsningsverkan, utan de verka i stal-
let på så sätt, att den kolsyra, som vid upphettning bort-
går ur dessa salter, luckrar upp degen och gör den porös.
Det är alltså här fråga om en rent kemisk och ej om en
fysiologisk process.
Mikroorganismerna i mejerihanteringens tjänst.
Mjölkens normala bakterieflora.
När mjölken bildas i de epitelceller, som invändigt bekläda
mjölkkörtlarnas körtelblasor (alveoler), och när den samlas i
dessa mikroskopiskt små håligheter, är den under normala
förhallanden steril. I de fina gångar eller kanaler, som leda
från kortelblåsorna till de större kanalerna är den med största
sannolikhet fortfarande steril, men i de grövre mjolkgångarne,
som uppsamla mjölken från olika liåll och fora den ned ti]l
den s. k. cisternen, ett hålrum, som ligger vid spenens bas,