Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
200 det att en mer eller mindre stormig gasutveckling intrader. Koaglet är svampigt genomsatt av gasblåsor och klart serum avskiljes. Ofta är gasutvecklingen så kraftig, aft en del av rorets innehåll utdrives. Andra typiska jäsningsbilder finnas även, dock ej lika väl bakteriologiskt definierade som den nyssnämnda coli-aerogenes- jäsningen. Dessa tarm bakterier äro emellertid just de, som ur hygienisk synpunkt äro av sårskilt intresse att kunna påvisa, ty de kunna ju blott inkomma i mjölken genom dennas förorening med kornas exkrementer, och deras när- varo i större mängd i mjölken tyder avgjort på bristande renlighet vid mjölkproduktionen. Sårskilt barnmjölk bör aldrig få visa en dylik jäsningsbild i mjölkjäsningsprovet. Reduktas- och jäsningsproven kunna även, enligt Orlå-Jensens forslag, med fördel utföras samtidigt på samma mjölkprov (»jäsnings-reduktasprov»). Galler det att på ort och ställe, d. v. s. i mjölkbutiker, vid järnvägsstationer etc. hastigt kunna bedöma mjölkens hållbarhet eller, med andra ord, i hur långt framskridet sur- ningsstadium den befinner sig, så sker detta enklast genom det s. k. alkoholprovet. Detta utföres på så sätt, att några cm3 mjölk i ett provrör blandas med en lika volym 68 %-ig alkohol. Befinner sig nu mjölken i börjande surningsstadium, så uppstår vid alkoholtillsatsen en tydlig fällning af kasein, medan i füllt frisk mjölk ej uppstår någon fällning. Bättre upplysuing om mjölkens hållbarhet erhålles genom att titrera mjölkens surhetsgrad med r/i normalt alkali, (Soxhlet- Henkel) eller med Vio normalt (Thörner). Såsom indikator användes fenolftalein. Resultatet beräknas per 100 cm3 mjölk, och antalet cm3 lut, som åtgår för neutralisation av 100 cm3 mjölk, benämnes mjölkens »surhetsgrad». Frisk mjölk1 * har en surhetsgrad av mellan 6,4 och 7,6 enligt Soxhlet-Henkel och 15 — 18 enligt Thörner. Vid över 8,5 surhetsgrader enligt Soxhlet-Henkel eller 21 enligt Thörner börj ar fällning att in- 1 Den friska mjölkens surhetsgrad betingas av kaseinet och av surt rea- gerande fosfater.