Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
202 i kornas juver, och kan darför lämpligen utföras i samband med leukocytprovet. Alla celler innehålla enzymet Icatalas, som har formågan att spjälka vätesuperoxid i vatten och fritt syre. Mjölkens leukocyter innehålla mycket katalas, och om man blandar en viss volym mjölk med en bestämd mängd vätesuperoxid, och uppfångar den utvecklade syrgasen over vatten, så har man i den erhålina gasvolymen ett mått på mjölkens katalashalt. Emellertid är det blott vid nymjölkad mjölk, som katalas- halten utgör ett ungefärligt mått på mjölkens rikedom på leukocyter, ty i äldre mjölk härstammar katalasen till större delen från de stora massor bakterier, som då finnas i mjöl- ken, och katalasprovet giver under dylika forhållanden mera ett uttryck för mjölkens bakteriehalt än för dess halt av leukocyter. Utförandet av provet är enkelt. 15 cm3 mjölk blandas med 5 cm3 1 % -ig vätesuperoxidlösning, och blandningen får stå 2 timrnar vid 20—25°. Den utvecklade syrgasen uppfån- gas over vatten i ett graderat rör, dar gasvolymen av- läses efter den bestämda tiden. Manga olika apparater, såval enklare, som mera komplicerade, finnas för detta prov. Fig. 119 visar en av förf. härför använd apparatur. De små flaskorna innehålla mjölk-vätesuperoxidblandningen, och den utvecklade syrgasen uppfångas over vatten i de i ett stativ fastsittande, graderade glasrören. Normal, frisk mjölk bör ej giva mer än högst 4 cm3 gas, oftast bildas blott 1 å 2 cm3. Högre katalashalt tyder vid mjölk från enskilda kor på ab- norma förändringar i juvret, med åtfoljande hög leukocythalt, men vid blandmjölk är katalasprovet lika litet som leukocyt- provet av något egentligt varde. Forekomsten av tuberkelbaciller i mjölk konstateras genom centrifugering av mjölken i glasror och mikroskopering av sedimentet efter forutgående, specieli tuberkelbacillfärgning (se sid. 189). Negativt resultat vid denna undersökning behöver ej alls betyda, att tuberkelbaciller ej finnas i mjölken. De forekomma of ta sparsamt och undgå då lätt att observeras. I blandmjölk kunna de blott i sällsynta undantagsfall påvisas