Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
202
i kornas juver, och kan darför lämpligen utföras i samband
med leukocytprovet.
Alla celler innehålla enzymet Icatalas, som har formågan
att spjälka vätesuperoxid i vatten och fritt syre. Mjölkens
leukocyter innehålla mycket katalas, och om man blandar en
viss volym mjölk med en bestämd mängd vätesuperoxid, och
uppfångar den utvecklade syrgasen over vatten, så har man
i den erhålina gasvolymen ett mått på mjölkens katalashalt.
Emellertid är det blott vid nymjölkad mjölk, som katalas-
halten utgör ett ungefärligt mått på mjölkens rikedom på
leukocyter, ty i äldre mjölk härstammar katalasen till större
delen från de stora massor bakterier, som då finnas i mjöl-
ken, och katalasprovet giver under dylika forhållanden mera
ett uttryck för mjölkens bakteriehalt än för dess halt av
leukocyter.
Utförandet av provet är enkelt. 15 cm3 mjölk blandas
med 5 cm3 1 % -ig vätesuperoxidlösning, och blandningen får
stå 2 timrnar vid 20—25°. Den utvecklade syrgasen uppfån-
gas over vatten i ett graderat rör, dar gasvolymen av-
läses efter den bestämda tiden. Manga olika apparater,
såval enklare, som mera komplicerade, finnas för detta prov.
Fig. 119 visar en av förf. härför använd apparatur. De små
flaskorna innehålla mjölk-vätesuperoxidblandningen, och den
utvecklade syrgasen uppfångas over vatten i de i ett stativ
fastsittande, graderade glasrören. Normal, frisk mjölk bör ej
giva mer än högst 4 cm3 gas, oftast bildas blott 1 å 2 cm3.
Högre katalashalt tyder vid mjölk från enskilda kor på ab-
norma förändringar i juvret, med åtfoljande hög leukocythalt,
men vid blandmjölk är katalasprovet lika litet som leukocyt-
provet av något egentligt varde.
Forekomsten av tuberkelbaciller i mjölk konstateras genom
centrifugering av mjölken i glasror och mikroskopering av
sedimentet efter forutgående, specieli tuberkelbacillfärgning
(se sid. 189). Negativt resultat vid denna undersökning behöver
ej alls betyda, att tuberkelbaciller ej finnas i mjölken. De
forekomma of ta sparsamt och undgå då lätt att observeras.
I blandmjölk kunna de blott i sällsynta undantagsfall påvisas