Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
209
(under 10°) ej hindras i sin utveckling av mjölksyrebakterierna.
En annan, denna art narstående bakterie, Bact. ladis saponacei,
som även åstadkommer samma smakfel hos mjölk, har blivit
funnen på strö och på fodermedel. Båda dessa former ha
blivit isolerade och studerade vid den bekanta inejeriförsöks-
stationen i Kiel, vilkens chef är prof. H. Weigmann.
Denne forskare anser också, att bittersmakande mjölk kan
bero på vissa till co^-aé/'o^enesgruppen hörande bakterier, lik-
sotii även på vissa vid låg temperatur växande bakteriearter,
såsom åtskilliga juverkocker, Bad. fluorescens m. fl. I ett
kanadensiskt mejeri fann Hakrison en mjölksockerjäsande
TorwZtt-art, som han benämnde Torula amara, vara orsaken till
bitter smak hos mjölken och den därav frainställda osten.
Rovsmak och ladug år dssmak hos mjölken trodde inan förut
uppstå rätt och slätt genom upptagande av motsvarande
luktämnen ur luften under mjölkningen. Nu vet man emeller-
tid, att felen i fråga äro att tillskriva de tarmbakterier, som
genom mjölkens förorening med små exkrementpartiklar in-
komma i densamma. Dessa bakterier bilda genom sönderdel-
ning av gödseln de produkter, som just åstadkomma den
karakteristiska ladugårdslukten. Vid intensiv rovutfodring,
sårskilt med kalia eller underhaltiga rovor, biir gärna kornas
avf Öring lös, varigenom dj uren bliva svårare att liålla rena,
och på så sätt komma ej blott själva smakämnena från ro-
vorna med i mjölken utan även de bakterier, som ursprung-
ligen befunnit sig på rovorna. Orla-Jensen förklarar nu
saken så, att en del av dessa bakterier äro utrustade med
enzymer, som formå spjälka de senapsoljehaltiga glykosider,
som finnas i rotfrukterna, och vid dessa spjälkningar upp-
komma de karakteristiska rovsmakande ämnena.
Enligt Weigmann är det huvudsakligen kolibakterier, som
härvid äro verksamma, men avert Penicillium brevicaule (sid. 56)
och vissa Oidium-arter kunna medverka till rovsmaken.
En hel del andra, mera sällsynt förekommande injölkfel
finnas även, men det skulle föra oss utom ramen for detta
arbete att här beskriva dem alla.
14—-B a r ih el, Mikroorganismerna.