Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
214
hämmas och harmed även de av denna forgiftning följande,
sjukliga förändringarne i organismen. En följd härav skulle
då åter bliva, att livslängden ökades.
Denna Metchnikoffs teori är ju genialisk och bestickande
nog; men det är ingalunda bevisat, att den haller streck.
Själva förutsättningen, att en från grovtarmen utgående autoin-
toxikation är en i hög grad bidragande orsak till den vanliga
ålderssjukdomen aderförkalkning, kan ännu ej alls anses fast-
slagen. Att den specifika yoghurtbakterien, Bact. bulgaricum,
vid intensivt förtärande av yoghurt kan påvisas i exkrementen,
är ju sannolikt, men man har ej lyckats visa, att den formår
förtränga andra bakterier ur grovtarmen.
Å andra sidan ha olika forskare på senare tid kommit
till det resultatet, att man, för att omvandla tarmfloran, så att
den biir relativt fri från förruttnelsebakterier och i stallet
rik på mjölksyrebildande bakterier, ej alls behöver tillföra
särskilda bakterier med födan. Tarmen innehåller även under
nonnala forbållanden kraftiga laktobaciller, såsom Bact. bifidum1
m. fl., och det galler blott att genom en lämplig, kolhydrat-
rik och äggvitefattig diet gynna dessa bakteriers utveckling på
bekostnad av föruttnelsebakterierna. En dylik forvandling av
bakteriefloran i tarmen låter sig lika väl genomföras med
vanlig mjölk, som med olika surmjölkspreparat. Under vanliga
forbållanden biir alltså regeln den, att förtära mycket mjölk-
mat, jämte annan kolhydratrik föda och mindre kvantiteter
äggviterik näring, om man vill undvika allt för stark bildning
av förruttnelseprodukter i tarmen.
Hos oss sedan gamla tider använda surmjölkspreparat äro
filbunke, surmjolk, långmjolk eller tätmjölk samt sur kärnmjolk,
vilken senare dryck isynnerhet under de senaste åren vunnit
en välförtjänt spridning. Alla dessa former av surmjölk äro
1 Hos dibarn, som ju uteslutande leva av mjölk, består tarmfloran under
normala forbållanden till absolut övervägande del av denna laktobacill.
Dibarnsexkreinent hava också sur reaktion och knappast obehaglig lukt. Så
snart emellertid barnen börja få blandad kost, med mera proteinrik näring,
börja även förruttnelsebakterier vegetera i tarmen, vilket även framgår av
exkrementernas numera alkaliska reaktion och ytterligt oangenäma lukt.