Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
214 hämmas och harmed även de av denna forgiftning följande, sjukliga förändringarne i organismen. En följd härav skulle då åter bliva, att livslängden ökades. Denna Metchnikoffs teori är ju genialisk och bestickande nog; men det är ingalunda bevisat, att den haller streck. Själva förutsättningen, att en från grovtarmen utgående autoin- toxikation är en i hög grad bidragande orsak till den vanliga ålderssjukdomen aderförkalkning, kan ännu ej alls anses fast- slagen. Att den specifika yoghurtbakterien, Bact. bulgaricum, vid intensivt förtärande av yoghurt kan påvisas i exkrementen, är ju sannolikt, men man har ej lyckats visa, att den formår förtränga andra bakterier ur grovtarmen. Å andra sidan ha olika forskare på senare tid kommit till det resultatet, att man, för att omvandla tarmfloran, så att den biir relativt fri från förruttnelsebakterier och i stallet rik på mjölksyrebildande bakterier, ej alls behöver tillföra särskilda bakterier med födan. Tarmen innehåller även under nonnala forbållanden kraftiga laktobaciller, såsom Bact. bifidum1 m. fl., och det galler blott att genom en lämplig, kolhydrat- rik och äggvitefattig diet gynna dessa bakteriers utveckling på bekostnad av föruttnelsebakterierna. En dylik forvandling av bakteriefloran i tarmen låter sig lika väl genomföras med vanlig mjölk, som med olika surmjölkspreparat. Under vanliga forbållanden biir alltså regeln den, att förtära mycket mjölk- mat, jämte annan kolhydratrik föda och mindre kvantiteter äggviterik näring, om man vill undvika allt för stark bildning av förruttnelseprodukter i tarmen. Hos oss sedan gamla tider använda surmjölkspreparat äro filbunke, surmjolk, långmjolk eller tätmjölk samt sur kärnmjolk, vilken senare dryck isynnerhet under de senaste åren vunnit en välförtjänt spridning. Alla dessa former av surmjölk äro 1 Hos dibarn, som ju uteslutande leva av mjölk, består tarmfloran under normala forbållanden till absolut övervägande del av denna laktobacill. Dibarnsexkreinent hava också sur reaktion och knappast obehaglig lukt. Så snart emellertid barnen börja få blandad kost, med mera proteinrik näring, börja även förruttnelsebakterier vegetera i tarmen, vilket även framgår av exkrementernas numera alkaliska reaktion och ytterligt oangenäma lukt.