Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
226
massan till ämnen av allt större löslighet och allt enklare
sammansättning. Man har i mögen emmentalerost påvisat
en hel rad av dylika sönderdelningsprodukter, framförallt
aminosyror såsom fenylaminopropionsyra, leucin, tyrosin, glyko-
Jcoll, alanin, aminovaleriansyra, asparaginsyra, glutaminsyra,
tryptofan, histidin, lysin, prolin samt vidare putrescin, kadavertn,
guanidin, bärnstenssyra och ammoniak. Det är just dessa vid
ostmassans och vid fettets (se nedan) sönderclelning bildade
ämnen, som åt de olika ostsorterna giva deras olika, specifika
smak och arom.
Utom mjölksockret, som ju genast förjäses, och ostämnet,
vårs långsamt skeende upplösning utgör den egentliga ost-
mognadsprocessen, iimehåller ju ostmassan även det i yst-
mjölken befintliga fettet. Detta angripes visserligen i förhal-
landevis mycket ringa grad av mikroorganismerna, men i
stallet äro de ämnen, som bildas vid fettets sönderdelning av
så genomträngande smak och arom, att de minsta mängder
därav äro tillräckliga för att meddela osten en säregen smak.
I mögelostar, d. v. s. sådana ostar dar mögelsvampar (Peni-
cillium-axter) med flit tillsättas ostmassan, såsom roquefortost,
(gorgonzola- och stiltonost), är fettsönderdelningen större på
grund av mögelsvamparnes stora fettspjälkande formåga, och
hos dylika ostar är det saväl fett- som äggvitesönderdelnings-
produkterna, som giva den karakteristiska smaken åt osten.
Vad den normala ögonbildningen eller »pipbildningen» i
osten angår, så har Okla-Jensen visat att den, vad emmen-
talerosten beträffar, uppkommer på så sätt, att den vid mjölk-
syrejäsningen büdade mjölksyrade kalken (kalciumlaktat)1 seder-
mera undergår en genom särskilda s. k. propionsyrebakterier
åstadkommen propionsyrejäsning, varvid bildas bl. a. kolsyra.
Det är just denna kolsyra, som åstadkommer hålbildningen.
Enligt undersökningar, utförda av Gerda Tkoili-Peteksson,
bidraga även vissa glycerin jasande bakterier till denna gas-
bildning, åtminstone vid den svenska herrgårdsosten, sålunda,
1 Kalciumlaktatet uppkommer genom mjölksyrans forening med den i
parakaseinet eller osten befintliga kalken.