Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
228
(camembert, brie etc.), att de erbjuda största möjliga yta åt
luften. Vid de mjuka ostarnes mognad spelar även löpet en
större roll än vid de liårdas, emedan löpets äggvitelösande
förmaga är störst vid sur reaktion, vid vilken däremot bak-
terierna ej trivas.
Vi ha nu i allra största korthet redogjort för liuvuddragen
av ostmognadsprocessen, sådan den försiggar under normala
forliållanden. Vi måste emellertid även något uppehålla oss
vid en del av de mera vanliga abnorma foreteelser, som kunna
förekomma under mognadsprocessen, och till vilka höra en
del av de allra svåraste s. k. ostfelen.
Främst i betydelse bland de ostfel, som bero på mikro-
organismer, kommer den häftigt jäsande, svampiga osten. Detta
fel uppstår vanligen vid stark utfodring med grønfoder, sur
betmassa, jäsfoder, ensilage och dylikt och beror på att dessa
fodermedel, givna i stora mängder, lätt bringa kornas mat-
smältningsapparat i oordning, varigenom avföringen biir lös,
djuren bli svårare att hålla rena och mjölken följaktligen
lättare än eljest biir infekterad med gasbildande tarmbakterier
av coZi-aero^ene^-grupperna.
Utom de rent mekaniska lijälpmedeJ, som man har i sin
hand för att bekämpa jäsning hos osten, och vilka bl. a.
bestå uti en noggrann utpressning av vasslen ur ostmassan
samt en låg lagringstemperatur, har man på senate tid även
börjat med stor fördel använda sig av en annan metod för
att motarbeta felet i fråga, nämligen genom tillsats av salpeter
till ystnijölken.
För att kunna forstå bur salpetern verkar härvidlag måste
vi sätta oss in uti hur den svampiga jäsningen egentligen
kommer till stand. Det nämndes nyss att denna jäsning upp-
står genom gasbildande bakterier som, om de också ej tillhöra
de »äkta» mjölksyrebakterierna, dock äro mjölksyrebildare.
Dessa bakterier sönderdela mjölksockret, som de beröva en
del av dess syre. Härvid sonderfaller mjölksockret, varvid
jämte mjölksyra, ättiksyra m. m. bildas kolsyra och vätgas,
som giver ostmassan dess »svampiga» eller porösa utseende.