Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
249 på rötterna av just denna växt och möjligen densamma nar- stående arter, men ej på andra baljväxter. Knölbildande bakterier på klöver i. ex. gå ej till på någon aniian leguminos. Detsamma är forhållandet vid Phaseolus vulgaris, Soja hispida, Vicia faba m. fi. Däremot gå bakterierna på Mélilotus albus även på Medicago lupulina och sativa, knölbildarna på Vicia saliva bilda även knölar på Pisum arvense o. s. v. Delta för- liållande har konstaterats genom användande av tvenne, av varandra alldeles oberoende metoder, som därigenom naturligt- vis erhållit ökad beviskraft. Dels har man nämligen inyinpat bakterier från en växt på en annan och på så sätt försökt få knölbildning till stand, dels har man begagnat sig av de moderna serologiska metoderna såsom agglutinations-, preci- pitations- och komplementbindningsreaktioner, och resultaten stamina i det stora hela förträffligt overens. Det är redan nämnt, att om de för en viss baljväxt an- passade bakterierna saknas i en jord, så uppstå heller inga rotknölar å baljväxten i fråga, som då för ett ganska tynande liv, såvida ej kväve tilhores på annat sätt, d. v. s. genoni direkt kvävegödsling. Sålunda bildas i de allra fiesta euro- peiska kultur jordar, dar ärter förut odlats, knölar på ärt- plantans rotter, men i de afrikanska koloniländerna bildas inga knölar å denna växt. Sojabönan (Soja hispida), som aldrig förut varit odlad i vårt land, växer här utan rotknölar. Man kan dock tillföra jorden de behövliga knölbakterierna endera genom att paföra och inblanda jord från en annan åker, som burit baljväxten i fråga, och som alltså innehåller de nödvändiga bakterierna, s. k. ympjord, eller också genoni att omedelbart fore sådden på fröna eller i jorden inympa en renkultur av de för växten i fråga verksamma bakterierna. Dylika för praktiken avsedda kulturer, som först framställdes redan på 1890-talet av Hiltner och Nobbe under namn av Nitragin, tillverkas numera i olika lander och under olika namn såsom Nitragin, Azotogen, Nitroculture, Farmogerm etc. Vissa av dessa preparat äro goda, andra odugliga. Numera framställas dylika kulturer även i vårt land, vid Centralan- staltens för jordbruksförsök bakteriologiska avdelning. Bak- HHMHIB