Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
249
på rötterna av just denna växt och möjligen densamma nar-
stående arter, men ej på andra baljväxter. Knölbildande
bakterier på klöver i. ex. gå ej till på någon aniian leguminos.
Detsamma är forhållandet vid Phaseolus vulgaris, Soja hispida,
Vicia faba m. fi. Däremot gå bakterierna på Mélilotus albus
även på Medicago lupulina och sativa, knölbildarna på Vicia
saliva bilda även knölar på Pisum arvense o. s. v. Delta för-
liållande har konstaterats genom användande av tvenne, av
varandra alldeles oberoende metoder, som därigenom naturligt-
vis erhållit ökad beviskraft. Dels har man nämligen inyinpat
bakterier från en växt på en annan och på så sätt försökt
få knölbildning till stand, dels har man begagnat sig av de
moderna serologiska metoderna såsom agglutinations-, preci-
pitations- och komplementbindningsreaktioner, och resultaten
stamina i det stora hela förträffligt overens.
Det är redan nämnt, att om de för en viss baljväxt an-
passade bakterierna saknas i en jord, så uppstå heller inga
rotknölar å baljväxten i fråga, som då för ett ganska tynande
liv, såvida ej kväve tilhores på annat sätt, d. v. s. genoni
direkt kvävegödsling. Sålunda bildas i de allra fiesta euro-
peiska kultur jordar, dar ärter förut odlats, knölar på ärt-
plantans rotter, men i de afrikanska koloniländerna bildas
inga knölar å denna växt. Sojabönan (Soja hispida), som
aldrig förut varit odlad i vårt land, växer här utan rotknölar.
Man kan dock tillföra jorden de behövliga knölbakterierna
endera genom att paföra och inblanda jord från en annan
åker, som burit baljväxten i fråga, och som alltså innehåller
de nödvändiga bakterierna, s. k. ympjord, eller också genoni
att omedelbart fore sådden på fröna eller i jorden inympa en
renkultur av de för växten i fråga verksamma bakterierna.
Dylika för praktiken avsedda kulturer, som först framställdes
redan på 1890-talet av Hiltner och Nobbe under namn av
Nitragin, tillverkas numera i olika lander och under olika
namn såsom Nitragin, Azotogen, Nitroculture, Farmogerm etc.
Vissa av dessa preparat äro goda, andra odugliga. Numera
framställas dylika kulturer även i vårt land, vid Centralan-
staltens för jordbruksförsök bakteriologiska avdelning. Bak-
HHMHIB