Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

255 Kolets kretslopp. Fig. 144. Remsor av filtrerpapper (cel- lulosa), på väg att upplösas genom anae- roba, cellulosajäsande bakterier. (Efter Omelianski.) Cellulosajäsning. Liksom ammoniaken är den form, i vil- ken kvävet slutligen överföres för att åter genom växterna kunna ingå i det stora kretsloppet, så är Icolsyran den form i vilken leolet i den organiska naturen slutligen frigöres ur de högre kolföreningarne för att kunna ånyo genom assimila- tionsprocessen införlivas med växtorganismen och på så satt fortsätta sitt kretslopp. Slutprodukterna av de kvävefria organiska ämnenas söderdelning äro nämligen kolsyra och vatten. Kolsyra bildas på mångahanda sätt i naturen, genom växternas och djurens andning, genom vulkanisk verksamhet, genom förbränning av olika bränsle samt sist men icke miust genom sönderdelning av de stora mängder cellu- losa, som i form av växt- lämningar ständigt bildas i naturen, och om vilkas un- danskaffande mikroorganis- merna, dessa naturens ren- hållningshjon, draga försorg. Vid cellulosans sönderdel- ning på botten av kärr, diken o. s. v. utan lufttillträde (anaerobt), varvid bildas bl. a. metan, som just härav fått namnet »sumpgas», medverka anaeroba, sporbildande bakterier. Dessa jiisning-sprocesser hava stu- derats av Winogradskis medarbetare Omelianski, som fann att det liärvidlag rör sig om tvenne olika jäsningsförlopp, som äga rum samtidigt, nämligen en vätgas jäsning* av cellu- losan, varvid utom vätgas bildas CO2, åtskilliga organiska syror m. m., samt en metanjäsning, varvid förutom de nyss upp- räknade ämnena i stallet för vätgas bildas metan. Vid närvaro av nitrat (salpeter) biir förloppet under anaeroba forhållanden ett annat. Det forsiggår då en denitri- fikationsprocess, varvid cellulosan oxideras på bekostnad av nitratets resp. nitritets syre.