Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
256
Minst lika viktig, ja måhanda av ännu større betydelse
än den anaeroba cellulosajäsningen är den a'éroba. Vid denna
medverka en hel del olika arter av mikroorganismer, såval
bakterier som aktinomyceter och mögelsvampar. Detta om-
råde är f. ö. mycket litet utforskat. Många av dessa mikro-
organismer producera bruna och svarta färgämnen, som giva
den halvsönderdelade cellulosan ett huinusartat utseende.
Vid cellulosans sönderdelning på det ena eller andra sat-
tet bildas i forstå liand s. k. cellobios, och. därav sockerarter,
som sedan raskt för jäsas, of ta av helt andra mikroorganis-
mer än de, som angripit själva cellulosan. I de växtätande
djurens niatsmältningsapparat spela även de cellulosajåsande
bakterierna en stor roll, såsom vi redan å sid. 127 haft till-
fälle påpeka. Likaså äro cellulosajäsarna av mycket stor
betydelse vid gödselns »brinning», vartill vi få Hilf alle åter-
komma i nästa kapitel. Cellulosasönderdelningen forsiggår
snart sagt vid alla temperaturer over 0°. Ännu vid 50 an-
gripes cellulosan kraftigt av bakterier och mögelsvampar.
Stubb och rötter, som kvarbliva åkerjorden, undergå
naturligtvis även cellulosajäsning och lämna därigenom, jäinte
den jorden paförda stallgödseln, kolhydrathaltigt material åt
de kvävebindande bakterierna.
. De mängder kolsyra, som bildas i jorden, dels i form av
direkt jäsningsprodukt, dels genom mikroorganismernas and-
ning, äro enligt Stoklasas undersökningar högst betydliga,
och denna kolsyra spelar en viktig roll sårskilt vid fosfor-
syrans lösliggörande i jorden. Stoklasa har beräknat, att
mikroorganismerna i 1 kg. åkerjord till 40 cm. djup på 24
tinimar avgiva 15 mg. CO2 (vid skogs- och tradgårdsjord om-
kring 5 ganger så mycket). Detta gör för 1 har till 40 cm.
djup 75 kg. CO2 per dag. För det bölimiska klimatet be-
räknar nu Stoklasa, att under 200 dagar per år med en
medeltemperatur av 15" erhållas 7,500,000 liter CO2 per har,
allså rätt betydande mängder.
Pektinjäsning. De ämnen, som sammankitta cellulosa-
fibrerna i växterna, utgöras bl. a. av pektinämnen, vilka