Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
256 Minst lika viktig, ja måhanda av ännu større betydelse än den anaeroba cellulosajäsningen är den a'éroba. Vid denna medverka en hel del olika arter av mikroorganismer, såval bakterier som aktinomyceter och mögelsvampar. Detta om- råde är f. ö. mycket litet utforskat. Många av dessa mikro- organismer producera bruna och svarta färgämnen, som giva den halvsönderdelade cellulosan ett huinusartat utseende. Vid cellulosans sönderdelning på det ena eller andra sat- tet bildas i forstå liand s. k. cellobios, och. därav sockerarter, som sedan raskt för jäsas, of ta av helt andra mikroorganis- mer än de, som angripit själva cellulosan. I de växtätande djurens niatsmältningsapparat spela även de cellulosajåsande bakterierna en stor roll, såsom vi redan å sid. 127 haft till- fälle påpeka. Likaså äro cellulosajäsarna av mycket stor betydelse vid gödselns »brinning», vartill vi få Hilf alle åter- komma i nästa kapitel. Cellulosasönderdelningen forsiggår snart sagt vid alla temperaturer over 0°. Ännu vid 50 an- gripes cellulosan kraftigt av bakterier och mögelsvampar. Stubb och rötter, som kvarbliva åkerjorden, undergå naturligtvis även cellulosajäsning och lämna därigenom, jäinte den jorden paförda stallgödseln, kolhydrathaltigt material åt de kvävebindande bakterierna. . De mängder kolsyra, som bildas i jorden, dels i form av direkt jäsningsprodukt, dels genom mikroorganismernas and- ning, äro enligt Stoklasas undersökningar högst betydliga, och denna kolsyra spelar en viktig roll sårskilt vid fosfor- syrans lösliggörande i jorden. Stoklasa har beräknat, att mikroorganismerna i 1 kg. åkerjord till 40 cm. djup på 24 tinimar avgiva 15 mg. CO2 (vid skogs- och tradgårdsjord om- kring 5 ganger så mycket). Detta gör för 1 har till 40 cm. djup 75 kg. CO2 per dag. För det bölimiska klimatet be- räknar nu Stoklasa, att under 200 dagar per år med en medeltemperatur av 15" erhållas 7,500,000 liter CO2 per har, allså rätt betydande mängder. Pektinjäsning. De ämnen, som sammankitta cellulosa- fibrerna i växterna, utgöras bl. a. av pektinämnen, vilka