Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

33 forsyr a (51—59 %), därnäst kommer kali (28—40 %) och där- efter magnesium (4,o—8, i Vidare finnes mindre mängder av natron, kalk, kiselsyra, järnoxid, svavelsyra, klor m. m. Jåstcellen innehåller en hei del olika äggviteämnen och sönderdelningsprodukter av dylika. Dessa ämnen låta lättast undersöka sig i jästpressaft, framställd genom rivning av jäst- cellerna med kiselgur samt utpressning och filtrering av den sålunda erhållna jästsaften. Enligt E. Buchner har den friska pressaften en svagt sur reaktion och en sp. vikt av 1,0 2 7-—1,0 5 7. Mängden torrsub- stans varierar mellan 8,5 och 14,3 %, askhalten mellan 1,3 och 1,8 %. Wroblewski har i jästpressaft funnit nukleo albumin, glo- bulin, albumin, peptoner, tyrosin, leucin, glutaminsyra ocli xantin- ämnew, vidare lecitin och. mucinartade ämnen. Jåstcellen innehåller även en hel del kvävefria ämnen såsom fett och kolesterin, vidare glykogen och dessutom, i likhet med bakteriecellen, en mängd olika enzymer, till vilka vi emellertid komma tillbaka i det följande. Cellmembranen består lika litet som hos bakterierna av cellulosa och. innehåller ej heller några chitinartade ämnen. Sannolikt utgöres den liksom hos bakterierna i huvudsak av hämicellulosa. liidelning och översikt av de viktigaste jästarterna. Jästsvamparnas vetenskapliga namn är Saccharomycetes, d. v. s. sockersvampar. De tillhöra Ascomyceternas (säckspor- svamparnes) ordning inoni svamparna och kunna lämpligen enligt Kohl indelas i tre stora avdelningar, nämligen knop- pande jästarter eller Saccharomycetes, genom klyvning sig för- ökande jästarter eller Schizosaccharomycetes samt slutligen jästliknande svampar, Fungi imperfecti. En god överblick over de viktigaste typerna enligt denna indelning erhålles av tabellen å sid. 34, som är uppställd del- vis efter Bauer. 3 — B arthel, Milcroorganismerna.