Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
41
sätt uppkomma de for dessa jastsvampar så karakteristiska
handtagsformade cellerna (se fig. 34, sid. 40). Ofta bänder
aven, att tvenne celler helt enkelt beröra varandra, varvid
cellmembranen resorberas vid beröringsstället, och de båda
jästcellerna overgå i en enda, som då till att börja med har
timglasform men sedan antager normal gestalt.
Hithörande arter äro kraftiga jäsningsorganismer. De upp-
lagra ingen glykogen i cellerna. Sporerna färgas blåa med
j odj odkaliumlösning.
X1000. KRAL foto.
Fig. 35. Schizosaccharomyces octosporus Sporfärgning.
Följande tre arter äro hittills kända:
Schizosacch. Pombe, Lindner. Funnen i s. k. »Pombe»
från Afrika. Pombe utgör ett av negrerna använt hirsöl.
Avlånga, vid ändarne avrundade celler, 5—9 länga, 4—9 p
tjocka. Ena ändan av cellen har ofta det karakteristiska
utseende, som framgår av fig. 34. Genom sammansmältning
av två celler bildas handtagformade, sporbärande celler. Längre,
mycelartade celler bildas vid minskat lufttillträde. Sporernas
antal är 1—4 i samma ascus.