Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
68
olika kemiska processer och omvandlingar? Allt liv, såval
hos djuren som hos växterna, beror ytterst på de kemiska
processer, som forsiggå inom cellerna. Sammalunda är för-
hållandet hos mikroorganismerna. Dessas celler äga formåga
att sönderdela organiska ämnen, emedan de för sin näring
behöva assiniilera vissa av dessa ämnens beståndsdelar och.
emedan vid dessa sönderdelningsprocesser energi »frigöres»,
som av cellerna tillgodogöres. Man tillskriver emellertid
orsaken till all dylik cellverksamhet vissa i cellerna bildade
enzymer, såsom redan förut (å sid. 60) framhållits.
Mikroorganismerna tyckas liava en hart när obegränsad
formåga att producera olika slag av enzymer allt efter arten
av de ämnen, som erbjudas dem såsom näring. Det gives
också knappast något enda ämne i naturen, som ej kan an-
gripas och sönderdelas av mikroorganismer. De sönderdela
ej blott äggviteänmen och kolhydrater, utan även rena fett-
ämnen och t. o. m. ett eljest av kemiska medel så oangripbart
ämne som paraffin. Men även rent oorganiska ämnen, såsom
mineraler, upplösas av mikroorganismerna, visserligen ej genom
inverkan av enzymer, men genom den vid mikroorganismemas
andning bildade kolsyran. Vi återkomma i ett senare samman-
hang till dessa forhållanden.
(Ttom förmagan att sönderdela de mest olikartade ämnen,
liava mikroorganismerna en annan egenskap, som gör, att de
trots sin litenhet äro av en så oerhörd betydelse i naturens
hushållning, nämligen deras formåga att omsätta en i forhål-
lande till deras kroppsvikt alldeles oerhört stor mängd av de
ämnen, vilka de angripa. Många bakterier t. ex. formå dagligen
omsätta mer än liundra ganger sin egen kroppsvikt. Alkohol-
jasten omsätter 3 ganger så mycket socker som sin kropps-
vikt, medan mögelsvampar omsätta betydligt mindre, Aspergillus
niger t. ex. blott x/6 av sin kroppsvikt socker. För jämförel-
sens skull kan nämnas, att människan blott omsätter x/5o av
sin kroppsvikt dagligen. Annu starkare framträder betydelsen
av detta forhållande, när man betänker den oerliörda hastig
het, med vilken mikroorganismerna föröka sig. Låtom oss
taga ett exempel! Under gynnsainma forhållanden kan en