Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

69 bakterie kJyva sig i två nya celler på en tid av c:a 20 minuter. Skulle nu förökningen fortskrida enligt denna måttstock, så skalle av denna enda ursprungliga bakteriecell efter ett dygns förlopp ha bildats 1,600 trillioner bakterieceller! Så fort går det dock lyckligtvis ej för sig i naturen, ty då skulle ju jorden snart totalt översvämmas av mikroorganismer. Kon- kurrensen mellan de olika cellindividerna, bristen på närings- medel, anhopningen av mikroorganisniernas egna omsättnings- produkter samt diverse ogynnsamma yttre faktorer, allt detta gör, att mikroorganismernas förökning i naturen hålles inom passande granser. Utom kemiska forändringar och sönderdelningar kunna åtskilliga mikroorganismer därjämte åstadkomma vissa för ögat uppfattbara fenomen. Så finnas t. ex. bakterier, som fram- bringa röda, gula, blå, violetta och fluorescerande färgämnen. Likaså framkallas havets fosforescens och rutten fisks och rattet kötts formåga att lysa i mörkret av mikroorganismer Inom många industrigrenar, liksom inom jordbruket, mejeri- hanteringen o. s. v. betjänar man sig medvetet eller omed- vetet av mikroorganismerna. Alkoholjäsningen, som utgör grandvalen för öl-, sprit-, vin- och pressjästtillverkningen, för- orsakas som bekant av de mikroorganismer, vi kalia jiist- svarnpar. Förruttnelsebakterierna sönderdela de kvävehaltiga, organiska äinnena och göra sålunda det däri befintliga kvävet, sedan det vidare av de salpeterbildande bakterierna overforts i assimilerbar form (salpeter), åter tillgängligt för växterna. Andra bakterier åter, de kväveassimilerande, kunna för väx- terna förmedla upptagandet av atmosfärens fria kväve. Bak- terierna i dj urens inatsmältningsapparat spela en betydande roll vid födoämnenas och sarskilt vid cellulosans sönderdelning därstädes. Beredningen av bröd, ost, lin, vissa färgämnen, surfoder, läder, för att nu endast taga några exempel, sker genom mikroorganismernas medverkan. Vi finna sålunda, att vi hava all orsak att vara mikroorga- nismerna tacksamina, och sedan man så småningom kominit till insikt om deras stora betydelse för jordbruket och för vissa industrier, har man naturligtvis strävat efter att i möj-