Hur man arbetar i Utlandet

10 Slutresultatet af 'denna undersökning biir ‘därföf, att' då. öknirigi&n. af de storindustriella, anläggningarnas antal ju. måste vara relativt liteu och icke uppgår till motsvaæande minskning i öfriga kate- gorier, antalet foretag’ i sin helhet minskas, under det arbetarnas antal (inom storindustrien) och produktionens storlek ökas. Eller annorlunda uttryckt: den belgiska industrien utvecklas mot allt större och störro centralisering i stor- kap i t al i s t i s k a foretag. Härtill kan. som en. randaamärkning fogas, att under det blott några ytterst få procent at de belgiska indu.9triföretag?ens antal äro aktiebolag, dessa sysselsätta öfver, hälften, af fabrikernas och. verkstådernajs arbetare. Den tendens den. belgiska industrien visar att’ koHcentrera produk- tionen i stora, kapitalstarka foretag — en tendens, som icke ut- märker enbart Belgiens industri, då den ju är en af de omedelbaraste följderna af många med den. moderna stormaskinismen. samverkande faktorer — motverkas i icke obetydlig grad af de billiga tianspox- terna af folk och gods. Ty liksom dessa så att säga göra hela lau- det behagligt for invånarna och på ett lyckligt sätt motai’beta för stor trängsel i öfverhopade stadssamhällen. och stadskommuner, så sätta de ock industrien i stånd. att utbreda sig öfver jämförelsevis vidsträckta omraden, från. de industriella centralhärdarna, hvilkas svarta hjärtkamrar äro kolgrufvorna, till aflägsnare landsdelar. Vi hafva nämnt, att mycket folk för sitt arbete drages från periferierna, mot centralpunkterna af de bättre lönei’, som dar fås. Motrörelsen består i att åtskilliga mindre industriforetag, som svårligen skulle kunna bestå i konkurrensen. med. de stora under de vilikor dessa i öfvervägande grad bestamma, skaffa sig lifsmöjligbeter gienom att fiytta ut mot periferiska landtkommuner. Medan, sålunda, å ena sidan foretagen blifva fårre och större, hvilket ur social synpunkt icke är af otvifvelaktig fördel, undergår industrien, å andra sidan. likväl en viss decenti’alisering, om livars nytta för ett flertal meningarna icke äro delade. Kolgrufveindustri. Vi hafva, i inledningen sökt påvisa några af den. belgiska indu- strins allmänna vilikor. Hvilken förbättring dessa i stort sedt nu- dergått genom de framsteg den belgiska arbetslagstiltningen gjort under senare år, ådagalagges af ett studium, af forhållaudena, eådana, dessa tedde sig för blott ett par decennier tillbaka. Att Belgien fort- farande trots starka motströmningar, är ett kapitalismens och på, vissa industriområden — ännu mera inom hem- än. fabriksindustrin ?— äfven den oskäliga exploateringens förlofvade lånd, kan icke be- stridaa. Man har ofta skal att hålla med den skarpsindige socio