Hur man arbetar i Utlandet

13 Arbetafna bfvan Jdfd odi' IßiUfrätb’älatnh. nem 1 gfüfVäii, drög- tullare och ilastare hafva dagslöner från 3: 50 till 4 t 50 frcs. Endast Huggarna, gångbrytarna och gallerin.rbetariia, söm uppföi-a tfästüden. i giufschakten, betalas efter fullgjord arbetskvautitet. Ofvetstiga-ren bestämmer priset pt kv.-m. af en viss flöts. Det kan variera mellan 90 cent, och 3 M frcs, beroende på hårdheten. Det sålunda be- stämda, priset galler för perioder om 14 dagar, och huggarelagieii, be- stående af ö till 6 arbetare, som alla dela lika, hafva tne da- gais betänketid för att antaga eller vägta liuggning på de gifiia vill- koren. I regel förtjäna huggare och öfriga betingarbetar® aere i gruf- van omkring 6 frest Det franska premieringssystemet synes vara okändt i de belgiska grufvorna. Som ofvan antydt, äro grufarbetarna o'ftast medlemmar af fack- oiganisationer, af livilka ett mindre antal är icke-socialisti,skt. G-ruf- bolagen å sin sida tillllöra oftast induatrisyndikat, bildade för att tillvarataga etablissema,ugens kommersiella intfcesseh. Vid en del grufvor — ett fåtal —: hafva arbetsgifvarna inrättat enskilda understödskassor och någon gang äfven. mindre pensioner; åt i deras tjänst utarbetade arbetare. Vid 50 års ålder är den wallonske kolhuggaren. i regel oförmögen att, fortsätta arbetet. Utom speciella grufsjukdomar, som griifma.sk och en ögonakomma,, är i-eumatismen grufarbetarens föinämsta fiende. Men äfven alkoholen anställer stor förödelse bland grufbéfolk- ningen. Vanligt är, att arbetet ner& i grufvaii ickte dommer füllt i gång fön än tidigast på tisdagen. Måndageil saknas ofta ett be- tydlig kontingent arbetare vid nedfarten. Och ofta är lørdagens ar- betskvantitet, efter redan på fnedagskvällen påborjade dryckeslag. under det normala. Metalllndustri. Från Mons i vaster till och med Liege i öster drags! grüfvor och meta 11 fa briker ett oafbrutet evart band öfvei- det belgiska. lahdét. En rastlos verkaamhet utöfvas på detta Område, som är det i Bek gien Utast bebyggda: grufva ligger vid grufva, masugn vid mas- ugu och fabrik vid fabrik med korta mellanstyckeu af odlad mark, 3f. ver hvilken otaliga fabriksskoi-steuat oupphöi’ligt tttspy moln af kol- stofl och vatte^långai Det är här de sedan urminnes tider som me- tallarbetare ryktbara wallonetiia häfda sin traditionella yrkesskick- lighet i en hel serie stärkt specialiserade metallindustrier, som aro den kansko viktigaste delen af den egentlig belgiska storindustrien,. Det är detta vidsträckta fabriksdistrikt, som slukar stora maésor af tröga, men sega flamländare, som icke finnå sin tttkoinst på egen luaik och, lockade af bättre lönevillkor, bidraga till iudustriarbetare- härena ökniug.