Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
•15'
drä lander och yrken forekommer i belgisk métallindustri styck- och
timbetalning omväxlande. Vid betiugarbete kan man of tast an-
teckna 25 till 30 procents hßgre Ioner — och regel är, att om ett
strikt beräknadt ackord. af någon anledning ej skulle medföra en
rimlig förtjänst för arbetaren, en minimilön dock utbetalas.
Premiesystemet tillämpas rätt of ta, så vid valsning af ske-
nor, bjälkar, tråddragning m .m. Premium utgöres då af en till-
lägg&betalning af från. 2 å. 4 cent, (få ynglingar äro hjälparbetare),
upp till 10 a 15 cent, för hvarje tillverkningstoa utöfver en. som
minimum fixerad kvantitet, för hvilken en bestämd lön. betalas. I
de stora valsverken växlar den åsatta grundkvantiteten. från 80 till
100 ton, men. ofta kunna arbetarna förtjäna ända till 35 premier per
dag, hvilket för en yngling utgör en ökning af dagsförtjänsten med
öfver 1 frcs och för fullvuxna yrkesarbetare omkring 3:50 frcs. Det
förtjänar ock att anföras, att flerestädes ett visst afdrag göres på
premien, nar ett arbetslag, som fått sig effektuerandet af t. ex. en
sken- eller bjälkbeställning anförtrodd, beräknar sitt råmaterials be-
hof felaktigt, så att fabriken måste lägga större eller mindre mäng-
der på lager.
Uppsyningsmännen, som utdela arbetet i de större verk-
städerna, hafva ofta blott en tilläggsbetalning af 15 proc. utöfver
tfängse dagslöner.
öfvertidsarbete om dagen medför en löne’förhöjning med
25 procent på grundionen. En natt räknas däremot oftast för två
dagar. För längre tid regleradt nattaæbete ersättes i många verk-
städer likväl blott med P/a dagsion.
A r bet s dage n är i regel eller åtminstone mycketf ofta läng-
re an 10 timmar. Den »engelska veckan» på 54 timmar är en sailsynt-
het i de belgiska, metallfabrikerna. I Bruxelles är veckan på 57
timmar vanlig. I tjugotre fall af trettiosex har jag antecknat ar-
betsveckor på 61 till och med 66 timmar.
Bestämd uppsägningstid forekommer blott’ i ett an-
tal af de allra största etablissemangen och är då en till två veckor.
1 öfrigt förefinnas inga aftal utöfver dem de vanliga arbetsreglemen-
tena innehålla och hvilka hufvudsakligen gälla ordinär arbetsord«
ning och arbetsgifvarens rätt mot arbetaren vid disciplmarförseel-
ser.
'•inn8TRIfOR£nnlfi-'