Hur man arbetar i Utlandet

21 från 75 cent, och' meraj, och undør si na (idigaste år i fabriken så smaningom lära yrket genom praktik. Lärlingsskapet genomgår för närvarande en kris i tfrankrike och har, trots sm utömordentliga vikt för industriens utveokling-, un- der senar e år varit stadt i ständig minsknmg, Det motverkas’ dels „ det standigt växande behofvet af snabb och tidig förtjänst som gor att foråldrarna tveka att sanda barnen i arbete, som intet inbrmgar. Alen afven från. arbetsgifvarnas sida möta numera svårig- icter vid antagandet af lärlingar. En af de viktigaste orsakeroa till < e a, or allande ar att söka i den stränga arbetarelagstiftnhi- gen, som dels forbjuder underåriga (under 18 år) allt arbete utöfver 10 timmar, och dels gör arbetsgifvaren direkt ansvarig för olycks- iall i arbetet: lagarna af 9 april 1898 och 22 mars 1902. En följd a processer just med anledning af minderårigas olycksfall hafva upp ommit, och ofanthgt många arbetsgifvare draga sig för att an- stalla folk, som ej uppnått de 18 åren. En annan lag gör insktif- mngsboken for minderåriga obligatorisk — hvilket icke heller synes vara i arbetsgifvarnas smak. Som bekant foreligger en plan att råda ot pa larlmgsskapets svårigheter genom att upprätta fortsättnings- yrkesskolor i samband med primärundervisiiingeu. Det ar jamväl sällsynt, att verkmästare t. o. m. i mycket stora iabnker! genomgått specialskolor. Vanligen leder ovanlig duglighet och storre an genomsnittsintelligens till verkmästarebefattningen. erkmastarens göra består dels i öfversikt under arbetschefen. af arbetet, tillsyn till maskinerna, där lättare oordnijigar uppstå, för utblidad mekaniker icke är af noden (mangen gång äro tex- tilfabnkernas verkmästare mekanici); vidarø uppsattning af nya valvar, utdelning af materialet, jämte koatroll af fardiggjorda va- ror m. m. Antalet arbetare, direkt lydande under en verkmästare ar ytterst variabelt. I fabriker med 50 till ett par liundra arbe^ tåre aro de vanligen en till tøe, sällan flefa; det är icke ovanli^t, att en verkmästare haj tillsyn öfver olika delar af arbetet i en fabrik: i en ullfabrik t. ex. en öfver ullklassificeringen och tvätt- mngs- och torkningsafdeinmgarna, medan en annan. svarajr för spmnmaskinerna eller väfstolama. Vanligen är det till verk- mästaren (contre-mai’tre), aæbetsinspektoren har att i forstå hand vanda sig för meddelande om anmärkningar på, ordningen i fabriks- lokalerna. och det är ock han, som har hand om de liggare, i hvilka, mföras gravare anmaækningar och sådana, som medföra mera om- fattande förändringar i maskineri, tvätt- och (Veatilatioasanord- ningar m. nu Hamnarbete. Hamnarbetaren är endast undan tags vis i tjänst hos något vlsst bolag eller särskild entrepn&nör af transpertarbeten. JBolagen och