Hur man arbetar i Utlandet

so -Art. 10. Delta reijlGfnentS doponøi-as hos (longeil dies Prud’, hommes och affischeras i fabrikBlokalerua. llndertecknad erkäiiner sig halva, tagib kanmedom om detta, re- glemeiite, innan hail undertecknäX det, ocli liafva erhållit ett exem- plar af detsamma. (Underskrift).» Med få variationer förekomma reglementen i denna stil öfver- allt. Afvikningar gälla hufvudsakligen straffbestäinmelser i form af plikt för för sen ankomst o. d. I många fabriker betala arbetarna 10 cent, för 5 minuter, 50 cent, för en half timme osv. I andra be- talas lindrig onykterhet, som dock är märkbar, med 75 centimer; en half dags frånvaro kostar arbetareu 75 cent., en hel dag 1 franes 50. I flere etablis s etnang äro dessa piikter, som tillf&ras mutuali- tets- och andra spai’kassor, fördubblade på» måndagat och dagar efter helgdagar. Härtill komma piikter, varietand© mellan 20—50 cent., för olika slag af mindre forseelser. I måliga fabriker bildas af arbetsgifvarna speciella fonder af dessa pliktsummoi,J som sedermera vid årets slut utgå i form af gratifikationer till särskildt skötsamma eller behöfvande arbetare. — Äfven uppsägtiiiig-svillkoi’en växla högst betydligt. Så forekommer i ställeb för ögonblicklig uppsägelse ä endera sidan, hvilket är en absolut regel att arbetsgifvarea öfverallt forbehållib sig i alia disciplinfall, bestämmelser om 8 till 14 da- gars uppsägningstid. ^ällsynt är ej, att arbetsgifvarna förbinda sig att ej uppsäga sina arbetäre öfter de första två, veckorna, som be- traktas som försökstid för nytillträdande, annat äti i perioder om tie veckor, hvarvid arbetaren. giftet vis ock forbinder sig att ej taga, afsked på andra villkor an dessa. — Ä.fven reglerna för arbetstiden vatiera inom olika delar af landet och under olika årstider. ■Regoln inom väfverior, där uierä» kouiplicßrade vftror tillvsrk&s, är, att en väfvare icke sköter mer än en väfstol, hvarvid produk- tionen uppmätes aÆ automatiska mätarö. Enatolsaystemet gäller hufvudsakligen tillverkningien af mattor« möbeltygier, klädesvaror af ulltys m. m. Inom bomullsväfverierna däremot forekommer oftast, att samme arbetare svarar för flera, 2, 3, till och med 4 och flera väfstolar: tillverkningen är hätr ytterät enkel och mindre ansträn- gandø. I Btickerifabrikerna tillgå-r på samma satt. Utom växlande antal vuxna manliga och kvinnliga medhjälpare hafva både liufvud- väfvaren och hufvudspinnaren en eller flere helt utiga lärlitigar till Bitt förfogande, hvilka på, detta satt göra sina första lärospan i yrket. Lärlingsskapet är i öfrigt föga utveckladt i textilindu- strien.^ .Dar man tager larlingat, som icke deltaga i arbetet, i di- rekt fortjänstsyfte, få, de någon kortaæe tid arbcta für intet; fallet är emellertid ytterst sällsynt. Det vanliga är, att barn ända frä-n. 12- och lu-arsåldern. deltaga i arbetet mot någon ringa dagsp*mningt