Hur man arbetar i Utlandet

2$ arbetskontoret. ITörut utbetalades h*ela Ionen regelbundet hvarje vecka. Det nu införda systemet befinn.es hafva godt inflytande på, arbetarnas omsikt. Vid veckobetalningen visade sig svårighe- terna att hålla på styfvern störte än. nu: den längre utsträckta ti- den mellan betalningaraa tvingar till mera genomförd beräkning af utgifterna, ooh afbetalningar höra ioke till regeln hos de ordentliga och något så när väl rangerade arbetarna. Allt arbete betales pr timme. Enligt allmän. lag kan i en« skild industri ingen tvingas att arbeta öfver 10 timmar. Vid de allmänna och koncessionerade arbetena är derma tid utsträckt till 11 timmar Efter 11 timmara arbete intrader en löneförhöjüing med V5 eller 20 procent af dagslönen för fortsatt arbete. Stenhuggarna ajbeta någon ging på beting och erhålla da, 4 frøs pr kvm. Vanligen. beräknas 0:70 fro i timmen; dagionen stiger merendels till 7. frcs och aæbetskvantiteten är vanligen 1,75 kvm. om dagen. Det galler då icke huggning i forstå hand, ej heller finhuggning; blocken a.nlända till arbetsplatsen något så när tillyxade, och stenhuggarnas arbete här består i borttagande af la- ger af växlande tjocklek tilig styckena få en storlek af cirka 20 till 50 X 40 till 60 å 70 cm. Den anförda daglönen af 7 freß öfve'r- skrider medellönen i yrket, som knappast är högre än 5 frcs, om ens det- Grundläg-garna hafva 0:45 fro i timmen for arbete d.iupt nere i schakten, dar fukt och vata forsvåra arbetet. De, som arbeta uppe på marken, betalas i allmärihet blott med 0:40 fro i timmen. Dessa äro endast grofarbetare, utan någon som helst yrkes- utbildning. Samma är forhållandet med vag-ns lastar na och dår- med jämförliga enkla hjälparbetare, »manoeuvres», som de kallas • de ha gemenligen likaledes 0:40 fro i timmen. Någon viss ar-’ betskvantitet, som affordras dessa kategorier, låter sig svårligen anföra. Arbetschefen eller efter hans befallning; förmannen — ty hvarje kategori arbetar här under öfverinseende af en. specialfor- man, som i verkstaderna kallas chef d’atelier — utpekar ett visst för dagen uppmätt arbetskvantum. M u rarua arbeta under kommando af en murarmäståre. Mu* rarna stå i ungefär samma fohållande tfll grofarbetarna vid byggen som lyftkransmaskinisterna till stufvarna på hammkaje’rna. Mu- rarmästarn anställer vanligen själf sitt folk, som i likhet med ho- nom själf ofta kommit till arbetsplatsen blott för den tid arbetet va- rar; murarna lefva i mangt och mycket som våra vandringsgesäller. Murarmästarn betalag pr månad och har då cirka 250 frcs, i Paris, dar alla löner äro högre än ute i landet, betydligt' mera. Murarna arbeta regelbundet 6 dagar å 10 timmar och betalas med 0: 70 till 0.65 fro pr timme, allt efter grader af yrkesskicklighet. För jäm- förelsens skull kan närnnas, att 0:90 fro i Paris är en vanlig- timlon för skickliga muraie. Murarna äro indelade i 3 klas-