Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
30
ser: de fullständigt jitbildade, de medelskickliga, och handt-
langarna, hvartill som en fjärde klass räknas halfvuxna spring-
pojkar, som hjälpa till med allt möjligt, hålla ® verktygen i
ordning, hämta vin och tobak, m. m. dylikt. En första klas-
sens murare arbetar hufvudsakligen blott med facadmurning-.
Han beräknas pr dag medhinna 3 kubikmeter. 1 kbm. svarar mot
inlägg af 15 till 20 stenar om' 6 å 8 dm., och prestationen pr timme
med fyllning, ty stenarna äro oliksidiga, uppgår i regeln till 4 ä .5
stenar. Murarna af andra klassen utföra »blockaget» eller mur-
fylliängen; de hafva merendels blott 0:65 fro i timmen. Handt-
langarna, som blanda cementen, utvälja och lägga upp stenen osv.,
ha 0:40 till 0:45 fro pr timme. Murarpojkarna slutligen. betalas
med 0:30 fro i timmen. Ett slags underingenjür, som kontrollerar
arbetet och för detta handskas med instrument, har merendels 350
frcs i månaden.. — Till jämförelse kan påpekas att en s. k. »ma?on
limousinant», d. ä. murare från. trakten af Limoges, som är hem-
vist for stora massor, tillhörande denna yrkeskategori, ofta kan
åstadkomma inläggning af 5,000 tegel pr dag. Den. gängse produk-
tionen är dock mindre.
Tubisterna, som i vattentäta järnkistor, nedsänkta på flod-
bottnen, förbereda marken för pålning och förrätta ahnat i dju-
pet behöfligt arbete, arbeta i skift om 8 timmar från kl. 2 till 10,
10 till 6 (nattskift) och 6 till 2. De hafva 0:70 frc i tim-
men, utom de, som befinna sig i själfva klockan, hvilka
hafva 0:05 frc mera pr timme, dar biir det nämligen. om vintern.
mycket kallt och om sommaren ytterst hett, när solen steker på me-
tallen.
Metallarbetarna, som arbeta under en verkstadsforestån-
dare med 3- å 400 frcs i månaden, och som utom. lagning och äfven
tillverkning af allehanda redskap, spadar, hjulaxlar m. m., hafva
att hålla de nämnda tuberna i ordning och nedsänka dessa på sin.
plats i den mån arbetet framskrider, betalas: fullärd arbetare 0: 80
frc, hjälparbetare 0:50 frc i timmen. Dessa hafva sålunda ge-
nomgående bättre löner än.
Timmermännen, sqm vanligen ej komma upp öfver 60 cen-
timer för yrkesskicklig arbetare och 45 centimer för hjälparbetare.
Timmermännen, som ock äro snickare, hafva liksom metallarbetarna
att laga förefintliga skador och tillverka nytt samt utföra det
hufvudsakliga af pålningen. Vid hvarje pålningsmaskin, hvars block
numera ytterst sällan uppfordras medelst håndkraft, utan med ånga
eller vatten, arbeta 3 till 4 arbetare; dessa hafva, 0:60 frc. Vanli-
gen. medhinner ett arbetslag 8 till 10 pålar pr dag, d. ä. ungefär 1
påle pr timme; pålens längd är då i medeltal 13 meter.
Å kar n e äro merendels anställda på månad med en Ion. mot-
svarande 5 frcs om dagen. Men det händer ock, att de åtaga sig