Hur man arbetar i Utlandet

81 dida och som själf lyder under, en flera verkstadsafdelningar öfver- ■v^kande öfververkmästare teller arbetsledare, hvilkens närmaste öf- verordaade är arbetschefen. Både i hand- oller grofarbets- och inaskinafdelningarna finnas därjämte arbetslagsförmän, äfven dar bildning af fasta arbetslag ej kan förekomma. Dessa förmän deltaga själfva i arbetet och. äro ,endast gärskildt dugliga och utvalda arbetare. Vanligen är det blott smedeir, gjutare, montörer och aju- störer, som arbeta i bestämda lag om 10 ä 12 man; antalet växlar välf orståendes efter omständigheterna. De sistnämnda kategorierna och. några andra. som uppritarna >— att skilja från ritarna, som sitta på kontoret —, äro ofta i någon mån. yrkesutbildade arbetare. De hafva vanligen genomgått någon eller några kurser, äfven af teoretiska slag. — De fiesta verkmä- starna men få af arbetarna äro specialister, och de senare sättas där- för ofta till än den ena än. den anclra sysslan. Vanligen forekommer ett ordnadt lärlingsskup blott i några få, kategorier; oftast sker yrkesutbildningien vid själfva fabriken, dår. de unga först efter ett par år få deltaga i själfva fabrikatio- nen. Sällsynt är ej att 16—17-åringar sköta lättare maskiner, som skruf-, spik-, fil-, fräs- och slipiiingsmaskiner. Mangen ung man, som vill avancera fort, genomgår en fackskola jämsides med arbetet i fabriken. Ett allmänt, for hela landet gällande lärlingsskap af skråkaraktår finnes ej i metallindustrien. Vid. många verkstäder äro arbetsgifvarna ohågade anställa underårigt folk, ty lagbestäm- melserna, som kringskära minderårigas arbete, äro stränga — och kunna för resten ej tänkas för stränga. Så tillåtas de unga ej del- taga i arbetet vid mas- och. stålugnar, vid gjutning m. m.; och vid handräckningsarbete, som bärning ocli skjutning- af spårvagnar, före« skrifver lagen bördornas maximaltyngd. Vid flera etablissement hafva lärlingarna någon lön under forstå halfåret; under det 2:a hafva de 30 fres, under det 3:e och 4;e resp. 40 ooh 50 fres pr månad. — Ett kontrakt bestemmer skade- stånd i händelse lärlingen. ej går sin tiel ut. Arbetaresyndikaten hafva utan framgång sökt fastställa vissa proportioner mellan antalet fullärda arbetane och lärlingar. Arbetstiden är i regel 10 timmaæ. I många verkstäder och fa- briker har veckan på 60 timmar reducerats till 54 timniar, och føbri1 ker finnas, dar man ökat timlönerna, så att denna korta, men for arbetarna betydelsefulla afknappning i arbetstiden icke medfor minskad förtjänst. Dar belysningsanordningarna, otillräckliga P& ett stort antal arbetsplatser, dar man kunde förmoda att en arbetsin- spektör aldrig satt sin fot, äro tillfyllest, arbetas om viatern :från kl. 8 till 12 och half 2 till 7. Dar arbetstiden är så, ordnad, beviljas oftast ingen saiskild frukost- eller eftermiddagsrast, utan tillåtas ar- betarna blott att utan att stoppa maakinerna och på stående fot lor- tara brod och en klunk vin. I de stora vei’katäderna, där myckct ar-