Hur man arbetar i Utlandet

35 bete förrättas under bar himmel och ofta under förutsättning af större kroppslig ansträngning an i modernt upplysta och förut uppvärmda maskinsalar, arbetas merendels från kl. 6—8; 8.30—11; 1—C. Under eftermiddagen tages äfven här en regkraenterad rast på stående fot. Brütet i dessa och liknan.de afseenden växlar be- tydligt. På de fiesta hall försäkras dock att alltjämt strängare ord- ningsföreskrifter äro af noden, så. affattade att de ej lämna spel- rum för tvetydiga utläggningar. Men därjämte tillägges ofta: »Vi eftersträfva ingalunda att ’korporalisera’ våra arbetare på preusser- manér — det skulle för resten vara omöjligt med den karaktär den franske arbetaren har». — Det behöfver blott påpekas, att arbetare vid masugnarnas gjutafdelning, viel stålugnarna m. fl. äro plik- tiga inrätta sina måltider efter brämiing och gjutning och när det så kräfves intaga dem på arbetsplatsen. Kontrollsystemen växla. I de större verkstäderna finnes ofta en särskildt anställd markör, som antecknar ankomsttiderna. Mer- endels sker detta hos portvakten. Systemet är bristfälligt. I stora, välordnade etablissement har man kontrollur. Arbetaren anländer, tar från en tafia sin. nummermärkta nyckel, inför den i kontroll- uret och aftrycker genom en. vridning sitt nummer på en pappers- remsa, hvarefter nyckeln upphänges på en annan tafla. All möj- lighet till diskussion är harmed utesluten. Taflan anger ock de frånvarande. De obesatta platserna utmärkas på taflan med en särskild, på resp. krokar upphängd nummermäi’kt plåt. Ackordsarbete forekommer på vissa områden af fransk metall- industri. Man älskar ej en viss minimitid fastställd för utförande af en viss arbetskvantitet. Praxis får afgöra detta. Befinn.es en ar- betares prestation afgjordt för liten, förflyttas' han eller afskedas. Arbetarna själfva föredraga timbetalning framför styckebetalning. En genomgående grundsats är likväl att seriearbete bctalas pr styck, hvaremot sådant arbete, som ej resulterar i förfärdigande på ma- skin elle, for hand af determinerade maskindelar i massa, betalas -pr tid. Så är styckbetalning nästan enarådande i automobil-, ve- lociped-, vapen-, verktygs- och arbetsmaskinfabrikerna, m. a. o. i den egentliga transformations- och konstruktinsmetallurgien, där- emot icke i smedjor. masugns-, gjut- och stålverk. valsverk m. fl. Själffallet är för öfrigt att båda beräkningssätten tillämpas inom samma fabrik, beroende på arten af arbete med å ena sidan rå- materialets beredning och å d<en andra dess utformning. Hjalp- och grofarbetare betalas i regel med timpenningar från 40 till 60 centimes, sällan mera. Vi hafva antecknat timlönerna för följande specialiteter: Handarbetare: modellerare 70—77,5 centimer, snickare 40—67,5 uppritare 67,5—80. järnpannearbetare 50—62,5, kopparpannearbetare 52.5—70. nitare 40—52,5 samt maskinuppsättare och ajustörer 70 —90 centimer.