Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
41
bete, förpliktigade att under tiden gifva anställning åt nämnda iär-
lingar. Förmedlandet af dylik anställning sker genom ordföranden
i utskottet för gesäll- och lärlingsväsende.
Föreningsmedlemmarna äga att antaga, lärlingaj endast mot
skriftligt lärlingsaftal samt att efter förloppet af en viss pnöfvo-
tid anmäla dem. till foreningens lärlings-register. Formular till af-
tal tillhandahållas af foreningen. Uraktlåtenhet gent einot dessa
foreskrifter kunna af styrelsen beläggas med bötesstraff intill 10
rmk. S. k. »praktikanter» böra i regel icke' lämnas syss'elsättning
hos jn?kesmästare, tillhörancle foreningen.
Lärotidens varaktighet får i aftalet utan särskildt medgifvande
af lärlingsutskottet icke sättas lägre an. 3 år, ej heller får utan ena-
handa medgifvande någon. del af den. sålunda fastställda lärotiden.
efterskänkas.
Efter genomgångeji lärotid och godkänd yrkesskickligh-et, hvilken,
pröfvas medelst utförandet af ett gesällarbete, utfärdas ett gesäll-
bref.
Pröfvotiden. före definitivt a-ntagan.de af lärling uppgår vanligen
till 4 veckor. I München erhålla lärlingar i ifrågavarande yrken
följandc loner:
under 1 :sta året 10—15 pf. pr timnie, 2:dra året 15—25,
3:dje året 25—40.
Äfver. »Mästarebref» kunna utfärdas till gesäller efter vidare
utbildning i byggnadsyrkesskola.
Verkstads- och metallindustrien.
Af alia tecken att döma synes industrien i Tyskland nu vara
på god väg att hämta sig efter de dåliga konjunkturer, som togo sia
bör jan under år 1907. Beställningar hafva åter bor jat komma in till
verkstäderna något villigare, ocb tillverkningen af maskiner är ju
en. gradmätare på lifaktigheten inom landets industri i sin helhet.
Det uppgil'ves emellertid, att prisen, fortfarande hålla sig nere på
den miniminivå, dit de pressades under lågkonjunkturen, berocndø
på de betydliga lager osålda maskiner, hvarmed många verkstäder
ännu ligga inne.
Före senaste lågkonjunktur ägde ett oerhördt uppsving rum un-
der fyra å fem års tid; verkst’iclerna utviclga/le sig och gjordo till-
byggnader i stor stil, hvarvid amerikanska forebilder mostadels sy-
nas hafva blifvit följda. De nya verkstäderna äro inrymda i luf-
tiga och ljusa byggnader, uppförda med väggar och tak till större
delen, af glas, så att de i många fall få uts&endet af jättestora foto-
grafiateljéer. De förr brukliga axelleclning’a.rna och remtransmissio-
nerna hafva fått vika för elektrisk kraf töf verf Öring. Infö randet af
det s. k. »snabbsvarfstålet» har medført större skärhastighet och