Hur man arbetar i Utlandet

År: 1911

Forlag: Aftonbladets Tryckeri

Sted: Stockholm

Sider: 94

UDK: 331 Hur

Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 100 Forrige Næste
45 gel, motsvarande 3 knb.-ni. niurvcrk pr man oøh dag’, kunde iiilitggas i gynusamma fall. Murtjocklekeu i boniu’gshus är vanligen 18 cm. i källarvanin- gen, 65 cm. i bottenvåninge-n, 52 cm. i l:a och 2:a våningen samt 38 cm. (U/a sten) i öfversta, våningen. Afputsuing' af släta murytor utföi*e.v vanligøu på ackord. .1 Mün- chen betalas oirka 3 pf. pr m. muryta löi best rykning med biuk 2 ganger. Det uppgfbfs, alt en arbetaiø kunde förtjäna ända till 8 mark pr dag på dylikt arbete, mots varan de en arbetsprestation af 9 timmar eller 30 kvadratmeter pr tininie. Vid. inläggning af golf med. vanligu golfplaakor, 12 cm. bi eda ooh 3 (2 cm. tjocka, kan en s. k. »Bodenlegei’» medhinna 50 kvadrat- meter per dag. Då det galler parkettgolf, inlagger han 8 10 kva- dratmeter per dag. Sådana arbeta»ve förtjäna vajiligen 6 rnik pr dag. I genomsnitt kan en byggnadsarbetare i Bayern pårakna arbete oirka 250 dagar om året. De større ex^treprønorfirniorna halva ju lättare an. de mindre att anakaffa arbete hela året om, och arbetarna- söka sig därför helst anställning hos sådana firmer. De mindre firmorna. måstø bjuda högre Ioner for att få folk. Hamnforhållandena i Duisburg och Ruhrort. Hainnområdet i Duisburg och Ruhrort erbjuÆer ofaatligt mycket af intresee, beläget såsom det är i brännpunkten. för trafiken. inom Tysklands industri centrum, Rhenlajidet och Westfalen. 8tenkols- grufvorna utgöra gruadvaleu för industriens ooh därmed saniniaui- liängande näringsgrenars starka utvøekling i deasa trakter. Exem- pelvis uppfordrades 1907 ur stenkolsgrufvorna. inom grufdistrikten. Dortmund och Khenpreuasen i rundt tgbl 83 millioner ton stenkol. Dessa äro af en kvalitet, som synnerligt väl lämpar sig för framställ- ning af masugnskoks, hvilket i sin. ordning dragit jernindustrien till dessa, trakter. Befolkningens täthet är, som bekant, här en bland de högstä i Europa. Tackjiirnstillvcrkningen uppgick inom detta område till cirka 0V2 millioner ton åy 1907. Utskeppningen af kol, järn ooh industriprodukter ager rum till stor del från de vid Rhenfloden belägna hamnplatserna. Duisburg' och Ruhrort, hvilka på sanaina gang utgöra importlianinat- för rnass- artiklarxia järnmalm, travaæor, spa-nnmål m. m. Stenkolen anlända per järnväg från grufdistrikten, och för deæas transport användas järnvägsvagnar af >plåt. Vagnens sidoväggair ooh gafvelväggar äro försedda med uppfällbara luckor. Heia, a agns- lasten nedtippas på, en. gang i fartyget medels en tippiiu’ättning. N&r vagnen kommer ut på tippbron, tager den na ufverba lansen, och man måste medels broms reglera stjälpniagen, så att den ioke