Hur man arbetar i Utlandet

Belgien. Arbetare. — Arbetsledning. ✓' En för arbetet i Belgien gifvetvis ytterst gynnsam faktor är den rikliga och lätta tillgång på jämförelsevis billig arbetskraft, hvar- öfver Belgien förfogar. Den belgiska arbetarestocken består af i regel präktigt och yrkesskickligt, arbetslustigt folk, som till någon del i nser att den skarpa yttre och inre konkurrensen. gor mycket stor arbetsintensitet till ett oeftergifligt tvång. Vid omdömen om den belgiske arbetaren, som i verkligheten existerar som flamländare eller wallon, måste hänsyn tagas till de båda rasernas rätt afvikande karaktär. Har skall blott nämnas, att den germanske flamländaren i regel har ett tyngre, trögare, men till gengäld jämnare sinnelag än wallonen, hvars romanska blod ger sig tillkänna i större rörlighet och snabbare uppfattning. Dessa blott ytligt antydda karaktärs- olikheter svara i någon mån mot de båda stammarnas hufvudnä- ringar: i de flamländska provinserna bedrifves öfvervägande jcxrd- bruk, i de wallonska öfvervägande industri. Som. sammanfattande omdöme (med relativ giltighet) om den belgiske arbetaren kan sa- gas, att han merendels icke visar större prof på initiativ — hvilket är hans största fel. »Bara marschera, icke resonnera», har han. grund- ligen lärt: han kan konsten att lyda. I Belgien, kräfves därför också en betydande arbetslednings- och öfvervakningspersonal. Man beräknar, att om eij fransk fabrik har en. öfver- och en underdirektør samt två verkmästare, så finnas i ett lika, stort belgiskt industrietablissemang ytterligare en direk- tor och fyra uppsyningsmän. eller pådrifvare. Denna stora personal ökar icke obetydligt de allmänna onikost- naderna. Det förtjänar påpekas, att dessa, trots denna. ökning och delvis beroende på lagre Ioner, merendels ställa sig lagre i Belgien an i Frankrike. En annan. väsentlig orsak härtill är lägre skatter och pålagor, som i Frankrike sluka ofantliga summor. Man har exempel på, att af två på hvar sin sida om gränsen belägna, iden- tiskt lika fabriker, den. belgiska ger 20 procent, medan den franska afkastar 6 till 7 procent. Skillnaden slukas af skatterna i Frank- rike. Att emellertid den belgiske arbetaren — flamländaren mera an. wallonen — är något efterblifven, sammanhänger därmed, att han. i genomsnitt icke utmärker sig för någon. högre grad af boklig bild- ning.