Hur man arbetar i Utlandet

År: 1911

Forlag: Aftonbladets Tryckeri

Sted: Stockholm

Sider: 94

UDK: 331 Hur

Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 100 Forrige Næste
Arbetstid. Löner. Lefnadskostnader. Arbetstiden är på flera stora ar bets omraden i Belgien längre an. i Frankrike och England. I trots häraf äro lönerna, märkligt nog, bland de lägre, som betalas i europeiska industrilander. Man har velat etablera ett orsakssammanhang mellan å ena si- dan den belgiske arbetarens långsamhet och maskinmässig- het, som skulle hafva dein längre arbetstiden till följd, och. bans arbetsprestation, som man påstått ringare än arbe- tarnas i andra industrilander, och å den andra sidan. do lägre lö- nerna. Detta synes något vågadt. Mot de lägre lönerna svara af- gjordt billigare lefnadskostnader, och dessa åtminstone bidraga vä- sentligt att förklara det lägre lönebeständet. Att åter lefnadskost- naderna äro billiga —- trots den allmänna stegring, som inträdt öfver- allt under senare år —> beror till stor del på ett liberalt tullsystem, insiktsfullt beräknadt med hänsyn. dels till Belgiens egna, för be- folkningens behof otilh’äckliga naturtillgångar (utom kol), och dels till den kolossala import af råmateriel, som det lilla landets väldig’a industri förutsätter. Så äro lifsmedlen i Belgien billiga. Hyres« kostnaderna ställa sig likaledes billigt, helst en myckot stor del af den i stadsindustrierna arbetande befolkningen ’bor på landet. Denna utmarkta anordning möjliggöres af de ytterst låga transport- afgifterna och medför den oskattbara fordelen att gynna individuell och social hälsa genom att motverka masshopning i mer eller min- dre osunda arbetarekvarter i stäctorna. Äfven. kläder erhållas i Belgien till tämligen goda pris. Slutligen kan här tilläggas, att folket till godt pris har sina nöjen, hvari billigt öl. billig tobak och billigt kaffe ingå som hufvudbes tånds delar. • Jordbruk och industri. Af det belgiska arbetslifvets fyra stora hufvudgrenar, landtbruk, industri, handel och de fria yrkena, är det i all hufvudsak blott med. de tvänne förstnämnda vi i det följande skola sysela. och faller det sig därvid naturligt att gifva industrin främsta och största rum- met. Sainma lätt förklarliga ocli, i stort sødt, for folkens halsa och valstånd i djupare mening beklagliga fenomen, som framträder i •alla moderna industrilander, karmetecknar ock arbetslifvets utveck- ling i Belgien, nämligen industrins tillväxt på landtbrukets bekost- nad. Belgien är i all eynnerhet den snabbt tilltagande industrialis- mens land. Vid en järnförelse med. industrilandet England vigar sig visserligen. att det belgipka landtbruket bevarat gig bättre mot in- dustrialismens fi’amfart än det engelska. Men på vidsträckta om-