Hur man arbetar i Utlandet

s låden liggei det belgiska landtbruket dock under, ehuru 'de större jordägarna vetat tillgodogöra sig alia landtbruksvetenskapens yp- persta uppfinningar och sökt bekämpa industrialismen genom att reformera. gjälfva landtbruket i industriell anda. På samma sätt hafva småbrukarna i sin dubbla kamp för tillvaron, dels emot det större, industrialiserade jordbruket och dels emot. den egentliga in- dustrialismen, betjänat sig af dennas egna med framgång brokade organisationsmetoder. Trots detta och tøots den hjalp statsmakterna lå.tit komma det bel^iska åkerbruket till del, hai- landtbruksbefolk- ningen under de sista, fem, sex årtiondena sjunkit från 29. till 19 proc., medan industribefolkningen stigit från Z till 18 procent. I veikligheten bevittnar man i Belgien en ytterst stark och synnerligen karakteristisk invandring från landtbruks- till industri- pi ovinsei na. 1 öljden häraf är en enorm forskjutning- af landets ekonomiska tyngdpunkt och af folkmängden från Flandern till den. wallonska delen af landet och inom Brabant och Flandern till de industriella arrondissementen Brüssel och Antwerpen. Orsaken till industribefolkningens Ökning på landtbefolkningena bekostnad ligger just i den bättre och lättare förvärfvade utkomst, industriarbetet skanker särskildt den, fattigare delen, af lands byg- dens invånare, hvilka som jordägare ofta sakna medel eller i sin okunn.igh.et icke forstå att genom rationellare metoder än de fäderne- arfda göra sitt tunga arbete fruktbärande, och som löntagare måste hålla tillgodo med en penning, hvarpå de endast med svårighet kun- na uppehålla sig. Maximilönen för en jordbruksarbetare i [Flan- dern är två francs! Och de finnas, som under vintern icke äro i stånd att uppdrifva dagsförtjänsten till 60 centimeri Låt vara att fodan icke är medräknad i dylika svältlöner: man forstår lätt hvil- ken. dragning fabrikernas, grufvornas, verkstädernas i alla hän- seenden bättre loneforhållanden skola utöfva. En annan orsak, hvars verkan dock icke torde få öfverdrifvas, är införandet i allt större skala al landtbruksmaskiner, hvarigenoni behofvet af arbetskraft något minskats. Men om det är sant att ett fåtal armar nu behöf- ves for vissa arbeten, som fordom kräfde många fler, får man å andra sidan icke glomrna, att icke alla arbeten kunna utföras pr maskin och att maskinismen flerstädes medfört ett intensivare jord- bruk, som i sin tur kräft ökad arbetskraft. Och så kommer det sig att i flera trakter af Belgien stor brist på jordbruksarbetare gör sig kannbar. Trots detta och trots tendensen till ökade jordbruksarbe- tarelöner fortsätter industrin att suga till sig ständigt nya skaror af arbetare. Industriarbete — landtbostäder, Man kunde under dessa forhållanden frukta för att de enbart landtbrukande provinserna så småningom skulle utvisa sjunkaade