Hur man arbetar i Utlandet

6 folkmängd. Meri detta är icke fallet på, n&got' undantag när. Skäleti är, att, ehuruväl alltid en viss procent landtbor drages till städerna, en mycket stor del af den industrialiserade landbefolkningen, fort- satter att bebo landsbygden, ofta på ansenligt afstand från, arbets- Man. står har således inför ett dubbelt ooh markligt faktum: å ena sidan den belgiska befolkningens växande industrialisering och å den andra samma befolknings kvarboende på sin torfva och ut- flyttning till industridistriktens landsbygd, hvarvid mindre jord- bruksgoromål och trädgärdsskötsel, hvilkas afkastning vasentligen' bidrager till uppehället, bedrifvas jamsides med industriarbeLet. A dessa båda strömningar, kort namngifna: industriarbete — landt- bostäder, förklaras att folkökningen i Belgiens stader icke ar ofver- drifvet stor. Hela systemet är, som nämndt, af största sociala bety- delse och spelar en ytterst viktig roll i belgiskt arbetshf. Li - nande ordning forekommer äfven på andra hall, i Franknke oc Tyskland, men Belgien står främst på denna utveckhngshnje. Att systemet skall hafva sina skuggsidor i enskilda fall, for enskilda individer, är gifvet. Visst är icke dess mindre, att den belgiska befolkningens fortgående industrialisering; har ett af sina framsta palliativ i de egna hemmen på landet. * Industri. Af Belgiens alla invånare aro omkring 50 procent eller hälften aktiv befolkning. . Af derma hälft tager ensamt industrien på sin. lott 42 procent. Detta vill med andra ord saga, att af hundra i ett yrke arbekande individer i Belgien tillhora 42 man, kvinnor och barn,, i rundt tal åtminstone 1,G00,000 personer, industrien. Den sysselsætter .nara 30 procent af landets 12 år och mer an 12 år gamla totalbcfolknmg. Medan Belgiens, folkmängd från år 1830 till närvarande tid i det allra närmaste dubblats, har industribefolkningen mer an tredubblats. Den i ett land brukade mekaniska kraftens ökning är bästa mataren på industriens framsteg. Från år 1846, då omkring 40,000 hkr. meka- nisk kraft fu.nn.os i Belgien, och till och med 1908 hade denna mer an 25-dubblats, om man från Takningen, undantager transportindu- strierna; och medräknas järnvägar och ångbåtar (hvilka eenare spela en obetydligare roll), hade Belgiens mekaniska kraft under namnda tidrymd vuxit aig icke mindre än öfver 50 ganger slörre! Detta resultat belyser skarpt, hur man arbetat och hvad man åstadkommit i Belgien! . Frånraknas från ofvan angifna siffra för industribefolkningen, några hundratusental arbetsgifvare, arbetslcdningspersonal samt obo- roende producenter och ökas återstoden med jordbruksarbetare, små-