Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
71 '
tjänstemän, småbitraden och tjänare, kommer taan upp i ett antalf
som säkerligen öfverstiger 2 millioner individer, hvilka då utgöra
proletariatet i Belgien eller landets leg’entliga arbetarebefolkning.
Sammanställes slutligen denna, siffra med de andra vi nyss anfört,
framgår bl. a. samma foreteelse, som kommer tillsynes i alla mo-
derns. industrilander øch som i Belgien är synnerligen skarpt accen«
tuerad, nämligen att arbetarebefolkningen växer snabbare än befolk-
ningen i sin helhet och den mekaniska kraften återigien mycket’
snabbare än arbetarebefolkningen. /
Betrakta vi nu industrin for sig, ha vi först att angifva forhåb
landet mellan det, som återstår af de sedan århundraden ryktbaæa
belgiska hemindustrierna och fabriksindustrin, eller med andra, kan-
ske bättre beteckning^r: den decentraliserade och. den centraliserado
industrin. Den. förra omfattar den. produktion arbetsgifvarna mot-
taga direkt eller genom mellanhänder från de egentliga hemarbetarna.
Som en afdelning för sig måste man betrakta en grupp af flera hundra'
tusen producenter, med hänsyn till sin ställning direkta afkomlingar
af forna tiders »artisaner», fria och oberoende handtverkare i alle-
handa yrken, hvilka. handtverk numera i stor utsträckning mekani-
serats, och hvilka föra sin. produktion i marknaden för egen räk-
ning. Slutligen komma vi så till den egentliga fabriksindustrijn.
HemincLustri.
Under det arbetarna i fabriksindustrin mellan två- och tredubb-
lats sedan midten af förra århundradet, hafva aaitalet hemarbetare
reducerats med öfver 40 procent. För sextiofem år sedan räknade man
200,000 hemarbetare i Belgien, d. v. 6. att af 5 industriarbetare voro
2 hemarbetare; ett halft århundrade senate var ant&let icke 118,000,
och på de sista 15 åren har minskningen oafbrutet fortgått. En knapp
attondel af Belgiens industriarbetare äro numera hemarbetare.
Orsakerna till den belgiska hemindustriens minskning- och ned-
gång förtjänar ett särskildt kapitel. Hat skall blott nåmnas att huf«
vudskälet dels är maskinismens och storindustrins framateg i all-
rnänhet och dels — icke mindre — det fasansfulla utsugningssystem,
för hvilket hemarbetarna äro utsatta från arbetsgifvarnas sida. På
de produktionsområden, dår massfabrikation och snabbfabrikatioa
medelst moderna maskiner uppstått, mäste en förkrossande konkur-
rens raed egentligt handtverk och äfven delvis mekaniseradt hemar-
bete inträda; så hafva under ett femtiotal år omkring 115,000 styoken
linapinnare och -spinnerskor fullkomligt försvunnit. En djupare in-
blick i den. belgiska hemindustrins villkor ger knappast anledning1
till beklagande af maskinismens tendens att utrota hemarbetaren:
detta ur arbetarens och hans manniskovardiga tillvaros synpunkt;
ur ajalfva de producerade varornas synpunkt biir forhållandet i
många fall det rnotsatta.