Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
betare användas, är a.rbetstiden 10 timmar och dagafloninglen entlast
1:75 pr dag-.
Vid de många och stora tunnelarbeten, som här utföras för ny-
byggnad eller fortsättning af förutvarande underjordiska spåævagar,
synfes man. uteslutande betjäna sig af negrer. Detta galler ej min-
dre schaktningsarbetet än formarna för cementen. Aflöningen för
dessa med 10 timmars arbetsdag är 1:50 å 1:75.
Samma arbetstid och samma. dagaflöning tillämpas här i üs-
tern vid järnvägsbyggen, och endast italienare äro därmed syssel-
satta. I västern lär detta arbete betalas mer, och dar forekommer äf-
ven. ackordsarbete.
By ggnad sbranschen.
Den vidtomfattande verksamhet, som inbegripes i ofvannämnda
uttryck, bygg-nadsbranschen, har vaæit föremäJ för studier i en hel
del amerikanska städer, framför allt i de båda största, Newyork
och Chicago. Huru storartad byggnadsverksainheten. är i Chicago,
framgår af byggnadskontorets uppgift, att värdet af nya byggnader
; under tiden 1 juni 1909—1 juni 1910 uppgår till 94 millioner dollars.
Under år 1909 tillverkades och. förbrukades på samma stalle 880
millioner tegel.
Tegeltillverkningen kontrolleres i Chicago nästan. helt och hal-
let af ett enda bolag, Illinois Brick C :o, som härom året lade under
sig ej mindre än 46 tegelbruk. Af dessa nedlades dock omedelbart
15 å, 16, under det andra mera välbelägna blefvo utvidgade. Af den
nämnda årstillverkningen kom. cirka 600 millioner på detta bolag.
Tegelpriset forefaller billigt, omkring 6 dollars pr 1,000, fritt levere-
radt på byggnadsplatsen. Dimensionen ar dock mindre än den, som
brukas både i Stockholm och södra Sverige.
Ehuru det naturligtvis i en sådan storstad som deuna finnes ett
stort antal byggmästare, är det egentligen blott en 5 it 6 firinor,
som Ata,ga sig uppförandet af de s. k. skyskrapaæna, for hvilka dessa
städer äro världsberyktade. Dylika väldiga byggnadsföretag utfö-
ras gifvetvis aldrig på, spekulation, utan. endast på entreprenad.
Entreprenader.
Den brådska, som utmärker lifvet i Amerika, kommer äfven. till
uttryck i fråga om den tid, som lämnas för ingifvande af entrepre-
nadanbud.' Chefen för en. af oivannäninda större byggnadsfirnior be-
rättade, att de 5 firmer, som anmodades räkna på, nybyggaadsarbetet
for gasbolaget, icke fingo mer än. 4 timmar på sig. Han talade äfven
om, att det icke kunde bli någon livila på dessa två dygn: hau själf
och hans kompanjoner och kontorspersonalen fön öfrigt kande under