Hur man arbetar i Utlandet

verallt komma till användning, och en tredje i den omstänclighcten, att allting, fpån. det stiks ta till det minsta, är så väl organiseradt. General-Contractorn har sina representanter, som öfvervaka de olika arbetena. Hvarje underentreprenør har sin superintendent, of- verförman och underfürmän, som tilise, att arbetet går med till- börlig kraft och shabblict. Den late eller försumlige afskedas pfi stående fot. För materialerna ansvarar en särskild man, ingen be- höfver vänta på materialer, allt går som ett maskineri. Den enskilde är som en. kugge i detta maskineri. OrganisationsforhåHanden m. m. Egentligen är det endast byggnadsarbetarna, som har i Ame- rika äga starka fackföreningar. Det finns ju många flera unioner och en landsorganisation — American Federation of Labor , men prak- tiskt sedt räknar man blott med byggnadsyrkena. Dcssa äro så myc- ket starkare. Nästan öfverallt i staterna, åtminstone i de större städe'rna, kunna endast fackföreningsmedlemmar arbeta vid ett bygg- nadsföretag. Af de större städerna är det endast Boston, Detroit, Duluth, Los Angeles samt Montreal (Kanada), som. ha »open shops», dvs. sådana arbetsplatser, diir det är likgiltigt, huruvida arbetarna äro organiserade eller icke. Som bekant, äro unioner na veikliga fackföreningar och ha kvarken direkt eller indirekt med Politiken att Skaffa. Socialis terna äro mycket fåtaliga. I New Britain, en stad med 45,000 invånare, mest arbetara, sades mig deras antal ej uppgä till mer är. ett dussin. . På arbetsgifvaresidan finns ingen landsorganisation. Jo, pa pup- peret existerar en arbetsgifvaraförening inom byggnadsyrkena, men. den har ingen praktisk betydelse. Däremot finnas lokala yrkesför- eningar på vissa stallen, såsom i Newyork, föcenade till ett lokalt forbund för heia byggnadsbranschcn. Dit hura ej mindre än 32 yrkesföreningar. Det är dock icke på många stallen., jag funn.it Organisationen så genomförd, icke ens i Chicago. Någon likformighet i aftalen existerar följaktligen icke. En hei del äro författade af fackföreningen och föreläggas arbetsgifvaren lor underskrift. Ser man t. ex. på, det aftal, som för närvarande ar gällande för målarfacket i Chicago med dess forstader, så, soker man förgäfves i de 14 paragraferna efter någon encla punkt till ar- betsgifvarnas forman. Och i de bifogade arbetsreglcrna. .med 17 paragrafer — äro intagna till våsentlig del rent inre fackfö/enings- angelägenheter. Exempelvis må anforas par. 14, som lyder: »Hvarje medlem, som ofverlåter eller utlånar sitt arbetskort till någon an- nan, shall böta ej mindre än 10 dollar eller ock uteslutas». Delt., till trots har jag icke hört några klagomål på, arbetsgifvai e- sidan. och det anses ej som en fordel att ha »open shop». Men ur