Hur man arbetar i Utlandet

År: 1911

Forlag: Aftonbladets Tryckeri

Sted: Stockholm

Sider: 94

UDK: 331 Hur

Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 100 Forrige Næste
84 synpunkten att kuilna utöfva inflytaüde på aftalen bedrifves f. n. inom delta fack en liflig organisationerörelse bland iH?betsgifvarna. Om det alltså på detta och flera andra omraden råder ett kaotiskt' vhrvarr och så lösliga arbetsförluillandeu, att t. ex. lönespörsih&l kuüna resas når aom helst, så ar det å, andra sidan på många stallen väl sörjdt för att ordnade arbetsforhallandeii ekola råda. För detta ändamäl är i allmänhet aftaladt, att för undvikande af strbjk och lockout skall en förliknings- och skiljenämnd tillsättas, hvars ut- slag- ^skall vara bindande för båda parterna. Först konstituer« sig- parternas representanter som förlikningsnämnd, och, om dessa icke kunna enas, tillkallas den opartiske ledamoten, som i sådant fali af- kunnar skiljedom. I öfrigt variera stadgandena angående förliknings- och akil je* ilämnden. högst betydligt. I vissa fall är till denna skiljenämnd öfver- låtet att afgora äfven sådana intressefrågor som löhespörsmäl m. m. Dfetta är t. ex. forhållandet i aftalet mellan Chicagos b\ ggtnästard. förening och resp. fackföreningar. .Detta aftal löper ett år i säu- der mellan 1 maj och 30 april efterföljande år, men i januari ellei* februari måste, alltså medan det gamla aftalet är i kraft, de even- tuella nya bestämmelserna stipuleras. Af de aftal, hvarom jag haft tillfälle att taga kärinedom, är intet så, fullständigt som det seuast nämnda och intet synes mig i sä. hög grad som detta fylla de'kraf, som ur allmäii och samhällelig synpunkt böra uppställas på ett ai’bßtsaftäl. Bl. a. stadgar detta df- tal bestämda principer som en absolut basis för de regler, efter hvilka skiljenämnden har att döma. Följande må därom anföras: 1) Ingen, begränsning får göras i den arbetsinängd, en man skall utföra under sin. arbetsdag. 2) Ingen restriktion får ske beträffande anväiidandet af materiel. Ali materiel må användas, oafsedt hvar eller af hvem det är tillver- kadt, fängels ear bete undantaget. 3) Ingen skall äga rätt till samtal med arbetare under arbetstiden. Ingen skall äga rätt att ge order till arbetarna under arbetstiden p:i byggnaden eller arbetet, utom arbetsgifvaren eller hans forman. 4) Ordföiandena eller deras ombud, vederbörligen legitime'ade, skola äga tillåtelse att besöka arbetsplatserna under arbetstiden för att samtala med arbetsgifvaren, stewarden (— arbatarnas förtroende- man på arbetsplatsen) eller arbetarna, råen må på intet sätt hindra arbetets fortgång. o) Användandet af lärlingar skall icke föi’hindr'as. Lärlingai’ skola, alltid. sta. under arbetsgifvarens kontrol!, men endast enligt reglerna för skiljenämnden. p) Arbetare äga frihet att arbeta för hvem de vilja, men skola un- der alla omständigheter begära och erhålla en aflöning, som öf- verensstämmer med bestämmelserna af skiljenämnden i denna