Hur man arbetar i Utlandet

År: 1911

Forlag: Aftonbladets Tryckeri

Sted: Stockholm

Sider: 94

UDK: 331 Hur

Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 100 Forrige Næste
85 br.üfijph. Foret-rade gif ves åt dem, som aro inbegripna. i detta aftal. 7) Arbetsgifvare äga frihet att antaga och afskeda arbetare så- som de anse lämpligt, och alla. arbetare skola under alla omständig- lieter åtnjuta den fulla aflöning, hvarom öfverenskommits i dep.na brausch. Företräde gifves åt arbetare, inbegripna i detta aftal. 8) Eörmannen skall vai’a airbetsgifvarens ombud (agent), afvenså vara medlem af fackföreningen och skall endast va«ra> underkastacl skiljenämndens jurisdiktion. Sådana klai'a principei' antogos å ömse sidor efter strejk och lock- out. som pågingo f. o. m. 6 febr. t. o. m. 27 juli år 1900, och de hafva sedan icke förändrats. Däremot äro timløner och andra af- täisbest®,Baiu.elser af mindre konstant natuii» Lärlin gs lörh åll an den. Knappast någonting är så äguadt att sätta siu prägel pä de ame- rikanska. arbets- och lairbetareförhällandeaa som nationaliteten. Det kan ju näppeligen vara anmorlunda. i ett land, som är befolkadt af, snart sagdt, jordens alla. nationer, sa mycket mindre, som folkstrøm- men dit fortfarande är mycket stark. Det är mer än en, som tror, titt om 2 eller 3 generationer skola Amerikas storstader uteslutande bestå, af negrer, judaæ, italienare och polacker, hvilka fyra folk- st,ammar redan nu äro mycket talrika och föröka sig sardeles och an- märkningsvärdt stärkt. Jag har hört många arbetsgifvare se framtiden an ganska dystert ur synpunkten att erhålla yrkesbildadt och yrkeskunnigt folk. Inom flerä, fack reprøsenteras dessä äf invandrade och invandrande tyskar, skandinaver och möjligen irländare, men hur skall det gå, fragar man, om invandringsströmmen. från desaa länder skulle sina. Det är svårt att låra upp folk, det är sällan en. lärpojke stannar mer än ett, högst två år, i slöidskolorna gå de, tills de tröttna — ungefär så hfir mångfen üttalat sig i hithörande ämne. Emellertid forhåller det sig icke så öfverallt. Det firms platser, dar förhallandena ordnats på ett satt, som af ömse parter beteck- liHS såsom füllt tillfre<i\ställä,nde. Vederbörligt kontrakt ingås och underteckras a.f lärlingens mfils- nian, hvarjämte ytterligare en person tecknar borgen för kontraktets fullgörande. Läi’lingen är under heia lärotiden. ställd iinder skilje- nämndens kontroll och jurisdiktion. Bland vedertagna bestämmelser må följande här anföras. En arbetsgifvare har rätt att taga, en yngling på. försök i två veckor, och om. han då befinnes vara otillfredsställande, érhåller hau sih betalnihg och får gå. Men det tillåtes icke en yngling' att gå på försök mer än hos två arbetsgifvare. Frågan., huruvida. døt skall