Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
85
br.üfijph. Foret-rade gif ves åt dem, som aro inbegripna. i detta
aftal.
7) Arbetsgifvare äga frihet att antaga och afskeda arbetare så-
som de anse lämpligt, och alla. arbetare skola under alla omständig-
lieter åtnjuta den fulla aflöning, hvarom öfverenskommits i dep.na
brausch. Företräde gifves åt arbetare, inbegripna i detta aftal.
8) Eörmannen skall vai’a airbetsgifvarens ombud (agent), afvenså
vara medlem af fackföreningen och skall endast va«ra> underkastacl
skiljenämndens jurisdiktion.
Sådana klai'a principei' antogos å ömse sidor efter strejk och lock-
out. som pågingo f. o. m. 6 febr. t. o. m. 27 juli år 1900, och de
hafva sedan icke förändrats. Däremot äro timløner och andra af-
täisbest®,Baiu.elser af mindre konstant natuii»
Lärlin gs lörh åll an den.
Knappast någonting är så äguadt att sätta siu prägel pä de ame-
rikanska. arbets- och lairbetareförhällandeaa som nationaliteten. Det
kan ju näppeligen vara anmorlunda. i ett land, som är befolkadt af,
snart sagdt, jordens alla. nationer, sa mycket mindre, som folkstrøm-
men dit fortfarande är mycket stark. Det är mer än en, som tror,
titt om 2 eller 3 generationer skola Amerikas storstader uteslutande
bestå, af negrer, judaæ, italienare och polacker, hvilka fyra folk-
st,ammar redan nu äro mycket talrika och föröka sig sardeles och an-
märkningsvärdt stärkt.
Jag har hört många arbetsgifvare se framtiden an ganska dystert
ur synpunkten att erhålla yrkesbildadt och yrkeskunnigt folk. Inom
flerä, fack reprøsenteras dessä äf invandrade och invandrande tyskar,
skandinaver och möjligen irländare, men hur skall det gå, fragar
man, om invandringsströmmen. från desaa länder skulle sina. Det
är svårt att låra upp folk, det är sällan en. lärpojke stannar mer än
ett, högst två år, i slöidskolorna gå de, tills de tröttna — ungefär så
hfir mångfen üttalat sig i hithörande ämne.
Emellertid forhåller det sig icke så öfverallt. Det firms platser,
dar förhallandena ordnats på ett satt, som af ömse parter beteck-
liHS såsom füllt tillfre<i\ställä,nde.
Vederbörligt kontrakt ingås och underteckras a.f lärlingens mfils-
nian, hvarjämte ytterligare en person tecknar borgen för kontraktets
fullgörande. Läi’lingen är under heia lärotiden. ställd iinder skilje-
nämndens kontroll och jurisdiktion.
Bland vedertagna bestämmelser må följande här anföras.
En arbetsgifvare har rätt att taga, en yngling på. försök i två
veckor, och om. han då befinnes vara otillfredsställande, érhåller hau
sih betalnihg och får gå. Men det tillåtes icke en yngling' att gå
på försök mer än hos två arbetsgifvare. Frågan., huruvida. døt skall