Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
90 A. Smidning. 168. Med smidning förstås i allmänhet ett förfarande, ge- nom vilket arbetsstycket, vanligen i upphettat tillstånd, x genom hamring erhåller en bestämd form. Arbetsstycket lag- ges härvid på ett hårt och s tarkt underlag -— s t ä d e t, och slagen åstadkommas antingen med h a m m a r e av olika slag eller ock medels någon långsamt verkande kraft, i vil- ket senare fall smidandet kallas p r ä s s n i n g, och utföres med för ändamålet särskilt byggda maskiner — smides- p r ä s s a r. Vid smidning behövas särskilda antingen direkt eller indirekt verkande hjälpredskap. Själva smidandet ut- föres antingen för hand eller med maskiner —- smides- maskiner, av vilka ånghamrarne äro de viktigaste. 169. Det råmaterial, som mest användes till smidda för- nödenhetsartiklar, är det s. k. smidbara järnet, till vilket räk- nas såväl smidesjärn som stål. I kallt tillstånd är järnet svårt att smida, i upphettat tillstånd däremot lättsmitt. Den van- ligaste temperaturen är rödglöd, som motsvarar c:a 1000° C. Vid 200—300° är järnet mer eller mindre sprött och får icke då smidas. Järnet är vid denna temperatur blått på ytan, och kallas därför b 1 å s p r ö 11. Järnets smidbarhet be- ror huvudsakligast av dess kolhalt. Ju mera kol det inne- håller, desto mindre smidbart är det. Kolfattigt järn kan smidas redan i kallt tillstånd. •— Fosfor förminskar jär- nets smidbarhet. Dess skadliga inverkan är större vid lägre temperatur, varför fosforhaltigt järn även kallas kall- bräckt. —• Svavel åter gör järnet rödbräckt d. v. s. järnet blir sprött vid rödglöd, men om svavelhaltigt järn upphettas till vitglöd, försvinner dess rödbräckthet.— Om järnet upphettas alltför mycket, förlorar det sin smid- barhet, enär dess sammansättning genom den starka hettan förändras. Sådant järn kallas bränt. Bränt järn är grov- kristalliniskt. Om bränt järn flere gånger uppglödgas och får avsvalna mycket långsamt, blir detsamma ånyo smidbart. 1. Upphettningsinrättningar. 170. Dessa kunna indelas enligt samma principer som smältinrättningarna (§ 150). En upphettningsinrättning,