Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
90
A. Smidning.
168. Med smidning förstås i allmänhet ett förfarande, ge-
nom vilket arbetsstycket, vanligen i upphettat tillstånd, x
genom hamring erhåller en bestämd form. Arbetsstycket lag-
ges härvid på ett hårt och s tarkt underlag -— s t ä d e t, och
slagen åstadkommas antingen med h a m m a r e av olika
slag eller ock medels någon långsamt verkande kraft, i vil-
ket senare fall smidandet kallas p r ä s s n i n g, och utföres
med för ändamålet särskilt byggda maskiner — smides-
p r ä s s a r. Vid smidning behövas särskilda antingen direkt
eller indirekt verkande hjälpredskap. Själva smidandet ut-
föres antingen för hand eller med maskiner —- smides-
maskiner, av vilka ånghamrarne äro de viktigaste.
169. Det råmaterial, som mest användes till smidda för-
nödenhetsartiklar, är det s. k. smidbara järnet, till vilket räk-
nas såväl smidesjärn som stål. I kallt tillstånd är järnet svårt
att smida, i upphettat tillstånd däremot lättsmitt. Den van-
ligaste temperaturen är rödglöd, som motsvarar c:a 1000° C.
Vid 200—300° är järnet mer eller mindre sprött och får icke
då smidas. Järnet är vid denna temperatur blått på ytan,
och kallas därför b 1 å s p r ö 11. Järnets smidbarhet be-
ror huvudsakligast av dess kolhalt. Ju mera kol det inne-
håller, desto mindre smidbart är det. Kolfattigt järn kan
smidas redan i kallt tillstånd. •— Fosfor förminskar jär-
nets smidbarhet. Dess skadliga inverkan är större vid lägre
temperatur, varför fosforhaltigt järn även kallas kall-
bräckt. —• Svavel åter gör järnet rödbräckt
d. v. s. järnet blir sprött vid rödglöd, men om svavelhaltigt
järn upphettas till vitglöd, försvinner dess rödbräckthet.—
Om järnet upphettas alltför mycket, förlorar det sin smid-
barhet, enär dess sammansättning genom den starka hettan
förändras. Sådant järn kallas bränt. Bränt järn är grov-
kristalliniskt. Om bränt järn flere gånger uppglödgas och
får avsvalna mycket långsamt, blir detsamma ånyo smidbart.
1. Upphettningsinrättningar.
170. Dessa kunna indelas enligt samma principer som
smältinrättningarna (§ 150). En upphettningsinrättning,