Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

106 Fig. 178. Valsars verkningssätt. Fig. 179. Slät vals. kroppens ytlager röra sig framåt tillsamman med valsarna och därvid draga mittlagren med sig. Härav uppstår i krop- pen en dragspänning, som är störst på det ställe, därutt.änj- ningen till följd av dragkraftens inverkan är störst, d. v. s. något före det träng- sta stället. Spännin- gen kan t. o. m. bliva så stor, att arbets- stycket brister. Av denna orsak kan man ej med-els en enda ut- valsning få föremålet huru tunnt som helst. Detta beror även på valsarnas diameter. Enär t. ex. en järn- stång, utan fara att brista, ej på en gång kan utvalsas ti]l mindre än hälften av sin ursprungliga tjocklek — alltså bx 14 b — så har man i praktiken fastställt valsdiametern D vid valsning av järn til] D > 10 b 20 br 196. En vals (fig. 179) består av följande delar: den nog- grant cylindriska valskroppen a, de i lagren passande vals- tapparna b och, såsom en fortsättning till dessa, de fyrkan- tiga kopplingstap- parna c med sina konkava sidoytor. Valskroppen är an- tingen slät, såsom i fig. 179, vilken framställer en plåtvals, eller försedd med spår, vilka insvar- vats i vardera valsen så, att de bilda en öppning av samma genomskärningsform som arbetsstycket (fig. 180 och 181). En sådan öppning kallas kaliber (spåröppning) och valsarna kalibervalsar (spårvalsar). Kalibrar finnas av tvenne slag: öppna och slutna. I det förra fallet (fig. 180) böra valsarna vid valsningen ständigt beröra varandra, de få ej åt- skilj as, emedan det då prässas metall från arbe tsstycket in mel- lan valsarna, varvid å arbetsstycket uppstå vassa s. k. vals- grader. Vid användet av slutna kalibrar (fig. 181) kan avstån- det mellan valsarna t. 0. m. i någon mån variera. ■—- Släta valsar begagnas vid valsning av plåt, öppna kalibervalsar