107
vid valsning ,av vanligt stångjärn (fyrkantjärn, rundjärn
m. m.) samt slutna kalibervalsar vid valsning av profiljärn
och järnvägsskenor ävensom vid valsning avflackjärnsstän-
ger. Metaller utvalsas i allmänhet i upphettat tillstånd (järn,
koppar m. fl.) eller vid en bestämd temperatur (zink). Guld
och silver valsas i kallt tillstånd, likaså tenn och bly.
197. Om valsarnas
ytor på bestämda stäl-
len förses med för-
djupningar eller upp-
höjningar, så uppstå
å arbetsstycket mot-
svarande upphöjnin-
gar eller fördjupnin-
gar. På detta sätt
valsas t. ex. skenspik.
Fig. 180 och 181. Öppen och sluten kaliberöppning.
Fig. 182 framställer det härvid använda orunda valsparet. Den
mellan vanliga cylindervalsar valsade stången är av samma
tjocklek som den blivande spiken och dess bredd är lika med
spikhuvudets bredd. I de orunda valsarnas spår a utvalsas
spikskaftet till dess rätta grovlek, samtidigt bildas å spiken
en knöl, motsvarande spikhuvudet; i spåret b valsas sedan
spikens sidor ånyo raka. Den valsade stången med sina upp-
hö] ningar för spikhuvudena avliugges nu, varpå huvudet
Fig. 182. Valsar för valsning av skenspik.