Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
181 stävarna; den nödiga tätheten astadkommes därigenom, att stäfkantefna prässas mot varandra, då virket sväller. 282. Genom s p i k n i n g förenar man trästycken vid var- andra; spiken slås igenom vartdera arbetsstycket; friktionen mellan spiken och träet håller spiken stadigt på dess plats. — Spikarna äro vanligen gjorda av järn, mindre ofta av mäs- sing eller koppar. Vid användning av grövre spik bör man först borra ett hål i träet, för att spiken ej skall klyva detta. Spikarna framställas antingen genom smidning eller genom utskärning. Skuren spik framställes med spiknicis- kiner sålunda, att maskinen från en järnplåt, vars bredd är något större än spikens längd, antingen i kallt eller i upphet- tat tillstånd avskär en liten remsa av samma tjocklek som spikskaftet, å vilken remsa spikhuvudet med detsamma fram- ställes genom prässning. Spikar framställas även av tråd; ma- skinen avklipper tråden i bitar av lämplig längd och förser dessa samtidigt med huvud, spetsen bildas vid avskärningen. Spikarnas storlek varierar från 300 till 25 nmi. — Spikar av trä — pluggar — inslås stadigt i förut borrade hål. Mind- re pluggar doppas i lim, varigenom en säkrare bindning ernås. 283. Ni t ni n g. Tvenne metallstycken kunna förenas vid varandra antingen direkt eller indirekt med tillhjälp av en tredje kropp, en nit. I förra fallet är det ena styc- ket försett med ett hål, vari ändan av det andra stycket eller en därå anbragt, ef ter hålet gjord tapp passar; då den ge- nom hålet utskjutande ändan av tappen stukas, hindras tap- pen härigenom att glida ut ur hålet och styckena bliva på del- ta sätt förenade. I det senare fallet äro styckena, vilka även kunna vara flere än två, försedda med mot varandra pas- sande, vanligen runda hål, i vilka niten instickes. Nitens ut- skjutande ändar stukas, varigenom en förbindning åstadkom- mes. Nitningen kan ske antingen med kalla eller också med upphettade nitar. I kallt tillstånd nitas mässings-, koppar- och sådana järnnitar, vilkas diameter är mindre än 10 mm. Större järnnitar nitas vid rödglöd. N i t n i n g med upphettade nitar erbjuder den fördelen, att arbetet är lättare att utföra och niten noggrannare utfyller hålet samt, då den vid avkylningen krymper, prässar styckena stadigt mot varandra. — Av en nitförbindning t ordras antingen en-