Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

181 stävarna; den nödiga tätheten astadkommes därigenom, att stäfkantefna prässas mot varandra, då virket sväller. 282. Genom s p i k n i n g förenar man trästycken vid var- andra; spiken slås igenom vartdera arbetsstycket; friktionen mellan spiken och träet håller spiken stadigt på dess plats. — Spikarna äro vanligen gjorda av järn, mindre ofta av mäs- sing eller koppar. Vid användning av grövre spik bör man först borra ett hål i träet, för att spiken ej skall klyva detta. Spikarna framställas antingen genom smidning eller genom utskärning. Skuren spik framställes med spiknicis- kiner sålunda, att maskinen från en järnplåt, vars bredd är något större än spikens längd, antingen i kallt eller i upphet- tat tillstånd avskär en liten remsa av samma tjocklek som spikskaftet, å vilken remsa spikhuvudet med detsamma fram- ställes genom prässning. Spikar framställas även av tråd; ma- skinen avklipper tråden i bitar av lämplig längd och förser dessa samtidigt med huvud, spetsen bildas vid avskärningen. Spikarnas storlek varierar från 300 till 25 nmi. — Spikar av trä — pluggar — inslås stadigt i förut borrade hål. Mind- re pluggar doppas i lim, varigenom en säkrare bindning ernås. 283. Ni t ni n g. Tvenne metallstycken kunna förenas vid varandra antingen direkt eller indirekt med tillhjälp av en tredje kropp, en nit. I förra fallet är det ena styc- ket försett med ett hål, vari ändan av det andra stycket eller en därå anbragt, ef ter hålet gjord tapp passar; då den ge- nom hålet utskjutande ändan av tappen stukas, hindras tap- pen härigenom att glida ut ur hålet och styckena bliva på del- ta sätt förenade. I det senare fallet äro styckena, vilka även kunna vara flere än två, försedda med mot varandra pas- sande, vanligen runda hål, i vilka niten instickes. Nitens ut- skjutande ändar stukas, varigenom en förbindning åstadkom- mes. Nitningen kan ske antingen med kalla eller också med upphettade nitar. I kallt tillstånd nitas mässings-, koppar- och sådana järnnitar, vilkas diameter är mindre än 10 mm. Större järnnitar nitas vid rödglöd. N i t n i n g med upphettade nitar erbjuder den fördelen, att arbetet är lättare att utföra och niten noggrannare utfyller hålet samt, då den vid avkylningen krymper, prässar styckena stadigt mot varandra. — Av en nitförbindning t ordras antingen en-