Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
182 dast hållfasthet, ss. t. ex. vid brobyggnader, eller också samtidigt täthet, ss. vid ångpannefogar; ibland kan förbindningen vara r ö r 1 i g (t. ex. på tänger, Galles kedja). — Numera förfärdigas nitarna i allmänhet med maskiner, av vilka en del äro så konstruerade, att maskinen själv avskär från en glödande järnstång en bit av lämplig längd och för- ser denna i ena ändan med en skalle; andra maskiner återi- gen prässa endast skallar på i dem instuckna, i ena ändan upp- glödgade, runda järnstycken. Maskinerna för framställning av nitar arbeta antingen såsom hammare eller såsom prässar (med tillhjälp av hävstångs-, skruv- eller excentermekanis- mer eller en hydraulisk prässinrättning). 284. Nitningen utföres antingen för hand eller med mas- kiner. Utom de egentliga nitmaskinerna, vilka i ett tag prässa nitskallen färdig (§ 722), begagnas även pneuma- tiska nit hammare, som likna de förut beskrivna pneumatiska mejselhammarena (§ 228), men i stället för mej- seln hava blott en sänkhammare, med vilken nitskallen utan vidare formas. 3. Skruv-, kil- och tappförband. 285. De mest använda av dessa äro skr u vf ö r b an- d e n, emedan de lätt ocli hastigt kunna lösas och dessutom er- bjuda stor säkerhet. — Beroende på föremålens form och stor- lek, begagnas skruvar av olika slag. Om styckena äro så tunna, a tt skruven kan göras genomgående, användes skall- b u 11 och mutter. Om skruven åter av en eller annan or- sak ej kan bliva genomgående, användes antingen en skallbult, varvid det ena stycket är försett med ett genomgående hål, motsvarande bultskaftet, och det andra med ett gängat bot- tenhål, vari skruven inskruvas, eller också användes en p i n n b u 1 t, vilken ej har någon skalle, utan är gängad i vardera ändan. Vid träarbeten begagnas s. k. träskruv av mässing eller järn. Dessa skruvar hava antingen runda eller koniska skallar. Gängorna skilja sig från cle vid metall- arbeten använda därigenom, att de äro tunna, så att det av gängorna sammanprässade träet rymmes emellan dem. Mut- ter begagnas ej i detta fall, utan skruven inskruvas vanli- g en med tillhjälp av en s kru vm e j sel.