Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
183
286. Kilförband. Kilar för hopfogning av metallde
lar framställas vanligen av stål. Om kilen skall fasthållas
genom sin egen friktion, så bör dess lutning vara mindre än
1/20; längdkilarnas lutning är vanligen x/100.—Vid trä-
kilar användes större lutning.
287. Vid t ap p f ö r b a n d utgöres det bindande ele-
mentet av en, vanligen rund, tapp; förbindningen är i detta
fall rörlig. Tappförband användas vid sammanfogning av så-
dana element, som skola vara rörliga kring en bestämd
led (tapp).
4. Träförband.
288. Sätten att sammanfoga delar av trä kunna indelas i
tre grupper med avseende därå, i vilken riktning fibrerna på de
sammanfogade styckena löpa i förhållande till varandra,
d. v. s. om trästyckena sammanfogas efter varandra i bredd
eller i vinkel emot varandra.
Fig. 311. Träförband.
Av län g d- eller skarvfogarna äro de vanligaste
flatfog (fig. 311 A, B, C), hakfog (D), hakfog med kil (E), sned
hakfog (F), sned kilfog (G) och tappfog (H). K a n t- eller
breddfogar: enkel spåntfog (J), dubbel spåntfog (K, L),
.listfog (M). En spjälfog (N) bildas med tillhjälp av ett sär-
skilt sammanfogande element, en spjäla, som går tvärs
över de sammanfogade
styckena och infälles i
dessa. Av tvär- (vin-
kel-) fogar må näm-
nas: sned tandfog (fig.
Fig. 312.
312 A), tapphörnfog(B).