Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
183 286. Kilförband. Kilar för hopfogning av metallde lar framställas vanligen av stål. Om kilen skall fasthållas genom sin egen friktion, så bör dess lutning vara mindre än 1/20; längdkilarnas lutning är vanligen x/100.—Vid trä- kilar användes större lutning. 287. Vid t ap p f ö r b a n d utgöres det bindande ele- mentet av en, vanligen rund, tapp; förbindningen är i detta fall rörlig. Tappförband användas vid sammanfogning av så- dana element, som skola vara rörliga kring en bestämd led (tapp). 4. Träförband. 288. Sätten att sammanfoga delar av trä kunna indelas i tre grupper med avseende därå, i vilken riktning fibrerna på de sammanfogade styckena löpa i förhållande till varandra, d. v. s. om trästyckena sammanfogas efter varandra i bredd eller i vinkel emot varandra. Fig. 311. Träförband. Av län g d- eller skarvfogarna äro de vanligaste flatfog (fig. 311 A, B, C), hakfog (D), hakfog med kil (E), sned hakfog (F), sned kilfog (G) och tappfog (H). K a n t- eller breddfogar: enkel spåntfog (J), dubbel spåntfog (K, L), .listfog (M). En spjälfog (N) bildas med tillhjälp av ett sär- skilt sammanfogande element, en spjäla, som går tvärs över de sammanfogade styckena och infälles i dessa. Av tvär- (vin- kel-) fogar må näm- nas: sned tandfog (fig. Fig. 312. 312 A), tapphörnfog(B).