Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

1 84 Sink!og kallas ett vinkelförband, där det ena brädets ända förses med insågade laxstjärtformiga utskärningar, i vilka motsvarande tappar å det andra brädets ända inpassas; fig. 312 C framställer en synlig sinkfog och fig. D en till hälf- ten synlig. 5. Svetsning. 289. Vid sammanfogning genom svetsning upphettas dc ställen, som skola sammanfogas, tills de närapå smälta, var- efter de passas ihop och bringas att häfta vid varandra an- tingen genom smidning eller genom prässning. Endast så- dana metaller kunna svetsas, vilka, innan de smälta, antaga degig konsistens; sådana metaller äro, utom smidjärn och stål, koppar, nickel och platina; vanligen sammanfogas dock ge- nom svetsning endast smidjärn med smidjärn eller stål, eller också stål med stål. Ju större stålets kolhalt är, desto svå- rare är det att svetsa. — För att svetsningen skall lyckas, böra 1) svetsställena vara tillräckligt upphettade; smidjärn till vitglöd, stål till rödglöd, enär stål redan i detta tillstånd är tillräckligt mjukt. Om smidjärn och stål svetsas ihop och stålstycket ej är stort, så upphettas stålet blott till mörk rödglöd, enär det yttermera upphettas av det vitglö- dande smid järnet. 2) Svetsställena böra vara f u 11 k o m- 1 i g t re n a, då svetsytorna läggas emot varandra. Påytanav det glödande järnet uppstår lätt, genom inverkan af luftens syre ett oxidskikt. Denna järnoxid är svårflytande och uIn- drives ej ur fogen, utan hindrar styckena från att fästa vid varandra. För att erhålla ett lättflytande, skyddande slagg- skikt å järnets yta begagnar man sig av ämnen, vilka ingå förening med järnoxiden och bilda en lättflytande slagg. Vid svetsning av smidjärn användes antingen ren eller något ler- blandad fin kvartssand, som strös på det glödande järnet. För stål, som upphettas mindre, använder man pulverise- rad borax, glas eller något för ändamålet särskilt framställt, lättsmält pulver. 3) Sammanfognihgen bör utföras med störs ta möjliga snabbhet. Den sker antingen genom smid- ning eller genom prässning. Hammarslagen böra först vara lätta, men snabba, för att slaggen bättre skall utdrivas ur fo- gen, Därför riktas också de första slagen mot mitten av fo-