Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

185 X> | gen och de följande småningom mot kanterna. Allt efter det järnet avkyles, ökar man slagens styrka. Förbindningen lyc- kas bättre, om den utföres genom prässning, i synnerhet vid hopsvetsning av större stycken, enär slagens inverkan ej sträcker sig till kroppens inre delar, såsom fallet är vid präss- ning (§ 175). För detta ändamål användas vanligen hydrau- liska prässar. — Om svetsningen lyckats väl, synes vid sam- manbindningsstället ingen fog; endast gränsen mellan smid- järn och stål kan urskiljas. Om en svart rand synes vid fogen, så är förbindningen ej säker. — Fogen kan vara antingen j ä-m n eller sned. I det förra fallet utsmidas förbindningsytorna något kupiga (fig. 313 a), för att ytornas mittpunkter vid prässningen först skola beröra varandra och sedan kanterna, var- igenom slagen bättre, utprässas. Sam- /w _____________ manbindmngsytorna bli storre, om log- R 3]3 ytorna utsmidas till sneda (fig. 313 b), Svetsförbindningar. varvid således även fogen blir starkare. Härigenom blir även smidningen lättare att utföra än i före- gående fall. Då styckena hopsmidas, bliva de tunnare vid fo- gen. Därför smidas de ändar, som skolaförenas, så mycket tjoc- kare, att den färdigsmidda fogen blir lika tjock som de öv- riga delarna. —Yxor och större hammare stålsättas sålunda, att järnet klyves, varpå stålstycket smides kilformigt och instickes i skåran (fig. 313 c). De för ihopsvetsning av- sedda styckena kunna upphettas även på annat sätt än i ässja. Numera användes för detta ändamål upphettning med gas eller elektricitet (§ 725). 6. Lödning, limning och kittning. 290. L ö d n i n g. Lödning kallas ett förfarande, varmed två stycken av samma eller olika metall eller metallege- ring sammanfogas med tillhjälp av en tredje metall eller legering, som i smält tillstånd anbringas i fogen och, sedan den stelnat, sammanbinder styckena. — Lödämnet bör vara mera lättsmält än de stycken, som skola förenas, och framställes därför vanligen särskilt för ändamålet. Med av- seende å smältbarheten kunna lödämnena indelas i tvemie