Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

230 viktssträvan vandrar utåt, även i de inre. Sålunda kan kol- halten i tackjärn nedbringas, utan att man behöver smälta järnet, och detta kan sålunda förvandlas till smidbart järn, vilket dock ej kan svetsas. På detta sätt framställt smidbart järn kallas torrfärskat (temper- eller aducerat) järn. Endast vitt tackjärn är aducerbart, enär kol, som ingår i järnet i form av grafit, ej kan på detta sätt bortoxideras. — Aduce- ririgen försiggår sålunda, alt de gjutna tackjärnspjeserna inbäddas i murade ugnar eller gjutjärnslådor, tillsamman med starkt syrehaltig, finmalen malm, smidesslagg 1. a. 1. Lådorna hållas sedan vid rödglöd under en Lid av 2—3 “dagar. Därpå få de långsamt svalna. På detta sätt aduceras föremål, som äro svåra att smida, t. ex. delar till lås, symas- kiner m. m., och vilka bli billigare att gjuta än att smida. 356. Cementstål. Enär stålets kolhalt ligger mellan tackjärnets och smidjärnets, så kan stål framställas såväl av tackjärn, genom minskning av kolhalten, som av smid- järn, genom ökning av kolhalten. Härvid användes ett för- farande motsatt mot det, som tillämpas vid aducering. Stänger av mjukt, rent smidesjärn inbäddas i björkkols- stybb (här kallad c e m e n t) i lådor av sten, vilka därpå hållas vid en temperatur av c:a 1000° i 7—9 dygn under ute- stängande av luf ten, vilket sker genom att övertäcka kolstyb- ben med ett sandskikt. Upphettningstiden är beroende av järnstängernas grovlek. Lådorna, som inrymma omkring 10 ton järn, få därpå långsamt svalna. Kolet ingår före- ning med järnet, först på ytan, därpå i mitten. Mitten för- blir dock all Lid mjukare, och därför bearbetades förr alll cementstål ännu efteråt sålunda, att stängerna samman- bundos till knippen, upphettades i en ässja eller i en flamm- ugn, svetsades ihop och utsmiddes eller utvalsades till stän- ger, vilka avhöggos i bitar, varpå dessa åter hovsvetsades o. s. v. På detta sätt bearbetat cementstål kallades g a r v- s t å 1 eller raffinerat stål. — Vid framställning av cementstål ur slagghaltigt välljärn inverkar slaggen på det kol, som förenar sig med järnet, ocli härvid bildas koloxid som, då den avgår, förorsakar blåsor på ytan av det genom upphettningen mjuka järnet. Därför kallas cementstålet även biåsstål. På ytan av götjärn uppstå inga blåsor, enär detta