Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
231
är renare. — Vid cementering minskas även svavelhalten i
järnet. — Cementstål användes numera för framställning
av degelgötstål, huvudsakligast avsett till verktygsstål.
357. Pansarplåtar, granater m. m. förvandlas på detta
sätt på ytan till stål. De delar av pansarplåten, som skola
bibehållas mjuka, övertäckas med sand, lera eller något
annat indifferent ämne, och de ställen, som skola bliva
hårda, övertäckas med kolstybb (cement). Efter upphett-
ningen besprutas de ställen, som skola härdas, med vat-
ten, varigenom de bliva mycket hårda. — Järn kan förvandlas
till stål även med tillhjälp av gas, t. ex. lysgas. Lysgasen in-
nehåller nämligen kol, som ingår förening med det (till c:a
1000° C) upphettade järnet. På samma sätt försiggår även
den s. k. y t h ä r d n i n g e n (sätsliärdningen). Föremål
av smidjärn, såsom" tappar, muttrar m. m., vilka önskas
hårda endast på ytan, upphettas i lådor av järn, inbäddade
i träkolsstybb, benmjöl eller kolstybb, erhållet genom för-
bränning av ben, skinnavfall, horn, klövar m. m. s. Lådan,
vars lock noggrant påsattes och tätas med lera, upphettas
under några timmar, varpå föremålen doppas i vatten.
Stålytan når vanligen en tjocklek av %•—l1/^ mrn- — Även
användes härtill blodlutsalt (som innehåller c:a 17 % kol),
i synnerhet vid ythärdning av smärre föremål. De rengjorda
föremålen upphettas till rödglöd, ytorna beströs med pul-
veriserat blodlutsalt, som utbredes genom gnidning, varpå
föremålen doppas i vatten.
358. Nickelstål framställes sålunda, att nickel eller
nickelhaltigt järn (nickeljärn) blandas med antingen i deg-
lar eller i Martin-ugn nedsmält järn med ringa kollialt. Det
är starkt och hårt. Det bästa nickelstålet innehåller 3 %
nickel och 0,3-—0,4 % kol. Järn, som innehåller 10—15 %
nickel, 3—8 % mangan och 1—1,5 % kol, är ytterst segt.
359. Kromstål framställes i deglar, av järn och
kromjärn, samt är även starkt och hårt. Det hårdaste krom-
stålet, som ej kan bearbetas med skärande verktyg, inne-
håller 0,42 % krom, 6,98 % nickel, 2,8 % mangan och 0,37 %
kol.
360. Genom tillsats av wolfram, molybdän och vana-
dium erhållas även mycket, starka och hårda stålsorter,