Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

235 inprässa ett mindre hål och därpå utborra detta till större. Allra bäst är dock att borra hålet helt och hållet. Undersökning av järnets beskaffenhet. 374. Redan mecl ledning av strukturen hos järnets färska brottyta kunna dess egenskaper bedömas. Strukturen visar nämligen järnets sammansättningsart, som i sin tur är beroende av de i järnet ingående ämnena, av de av dem bildade föreningarna och av deras kvantiteter, samt även av den mekaniska behandling järnet undergått. Brottytan är vanligen krislallinisk eller kornig samt grå till färgen. Kor- nens storlek är i huvudsak beroende av kol-, mangan-, wolfram- och fosfor-kvantiteten. Brottytan på kolrikt tack- järn t. ex. är grovkornig, medan densamma på gott stål är fint kristallinisk, t. o. m. i den grad, att kristallerna kunna urskiljas endast med tillhjälp av förstoringsglas. Bearbet- ning gör järnet mera finkristalliniskt. Överhettat (bränt) järn är grovkristalliniskt. För att nu med enkla tekniska hjälpmedel kunna bestämma järnets övriga egenskaper, anlitas ännu olika prov, bland vilka må nämnas: 375. Smi-desproven, varmed järnets smidbarhet i upphettat tillstånd utrönes. Det till ljusrödglöd upphettade provstycket utsmides till en tjocklek av 2—5 mm ocli böjes därpå flerfaldiga gånger såsom ett band, varvid sprickor eller rämnor ej få uppstå å böjningsställena. — Rundjäm och fyrkantjärn provas sålunda, att provstycket böjes i form av en ögla kring en rund tapp av samma diametei som stången; om järnet är gott, uppstå inga sprickor å böj- ningsstället. Ju mindre öglan kan fås, utan att sprickoi uppstå å järnets yta, desto bättre är detta. Mycket gott järn kan sålunda vikas dubbelt. (Härvid bör dock även järnets tjocklek tagas i betraktande). 376. Proven för utrönande av rödbräcka utföras sålunda, att provstycket upphettas till körsbäis- rödglöd, varvid rödbräcka bäst framträder, varpå dess ena ända klyves och flikarna böjas utåt. Den ena fliken utsmi- des därpå till en tunn, fyrkantig tråd, som viras omkring