Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

236 skaftet; därpå inslås i skaftet ännu ett hål, vars diameter är minst hälften av skaftets bredd; den andra fliken utsmi- des till flat. Även kan man böja det upphettade provstyc- ket flere gånger i 90°:s vinkel åt vartdera hållet. Om i jär- net härvid uppslå sprickor, är det dåligt. 377. Kallb ö j ningspro vet företages, om järnet skall användas för ändamål, som erfordra stor seghet. Här- vid inklämmes en tunn provstav i ett skruvstäd och böjes fram och tillbaka. Plåtar äro ej lika sega vinkelrätt emot, som parallellt med valsningsriktningen. Fosforfattigt järn kan utstå flere böjningar än fosforrikt. — Ur en Martin- ugn uttaget provjärn utsmides vanligen till en plåt av 5—8 mm:s tjocklek, som i kallt tillstånd vikes dubbel och därpå ännu en gång, så att vikningen blir fyrdubbel. Om sprickor uppstå å böjningsställena, är järnet dåligt. 378. S v e t s p r o v e n: tvenne provstycken hopsvet- sas och därpå företagas både drag- och böjningsprov med svetsstället. Ju flere gånger järnet kan böjas vid svets- stället, desto bättre motsvarar det sitt ändamål. Fogens styrka är naturligtvis beroende även därav, huru väl svets- ningen lyckats. 379. Härdningsprov företagas -med stål, för att utröna dettas lämpligaste härdningstemperatur, d. v. s. den temperatur, till vilken det vid härdningen bör upphettas, för att bliva möjligast finkornigt, enär stålet då är hårdast, med dock ej ännu sprött: för detta prov indelas provsta- ven i medels kritstreck angivna, lika långa delar, därpå upp- hettas staven så. att dess ena ända är alldeles vitglödande och den andra knappast röd; innan nedsankningen i härdnings- vätskan sker, observerar man noggrant de olika delarnas temperatur. Efter härdningen brytes provstaven i bitar och brottytornas struktur undersökes. Alltför heta och alltför kalla delar äro grovt kristalliniska. De förra äro dessutom alltför hårda, de senare alltför mjuka. 380. Olika tillverkningar av järn undersökas ännu medels specialprov, t. ex. vinkel järn provas, utom medels drag- ning, även genom att flänsarna böjas i olika riktningar. Nitar provas åter, för utrönande av rödbräcka, sålunda, att nitskallen slås flat, varpå även skaftet tillplattas och