Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

250 16. Krom. 415. Krom framställes aluminotermiskt (§ 399). Det är en ljusgrå, starkt glänsande, myckel hård och svårsmält metall. Dess specifika vikt är 6,81. Användes vid framställ- ning av verktygsstål. B. Legeringar. 416. Legeringar användas huvudsakligen därför, att de enskilda metallerna vanligen icke hava de egenskaper, som erfordras för att av dem framställa föremål. Genom att blanda två eller flere metaller tillsamman, kunna legerin- gar framställas, vilkas hårdhet, tänjbarhet, smältbarhet och gjutbarhet, täthet, hållfasthet, elektriska- och värmeled- ningsförmåga o. s. v. nästan godtyckligt kan fås till för varje speciellt fall ändamålsenlig. 417. En del metaller legeras med varandra fullstän- digt och i vilka proportioner som helst. En del legeras i bestämda proportioner och fullständigt, så länge legeringen är i smält tillstånd; detta är det vanligaste fallet. Ännu lege- ras en del endast med svårighet och på ytterst kringskurna villkor, påminnande om fett och vatten; härvid kan en tredje metall åtminstone något inverka på förhållandena. Framställning av legeringar. 418. Mera svårsmälta metaller lösa sig i en annan, i fly- tande tillstånd befintlig metall med lägre smältpunkt även om den smälta metallens temperatur är betydligt lägre än den svårsmälta metallens smältpunkt: så t. ex. löser sig koppar i smält tenn redan vid en mycket lägre temperatur, än vid dess egen smältpunkt; på samma sätt löser sig silver i bly, som upphettats blott obetydligt över sin egen smältpunkt. Det i vanliga smältinrättningar icke smältbara kolet löser sig i smält järn, o. s. v. Metaller kunna dessutom legeras med varandra t. o. m. utan nedsmältning. Så kunna t. ex. tvenne fintpulveriserade, med varandra blandade och för starkt tryck utsatta metaller fås att bilda en legering med varandra, genom en helt lindrig upphettning. I det föregående (§ 356) har redan beskrivits, huru mjukt järn upptager kol